- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / II /
14

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Söder

läsarna och waldenströmarna i huvudstaden drogs dit.
Församlingen räknade 1897 mellan sju- och åttahundra
medlemmar, vilket vittnar om en god sammanhållning
under delnings- och organisationstiden.

Söder har alltjämt under årtiondenas lopp hållit hårt
på sitt, även om enskilda medlemmar då och då "gått över
ån efter vatten". Det har ej heller förvånat någon och
märkes ej heller nämnvärt, alldenstund publiken i regel
varit jämn och fulltalig. Församlingen som sådan har alltid
velat hävda sin ställning och sätta sin glädje i att kunna
sköta sig själv och därmed vara oberoende åt alla håll. Den
inre sammanhållningen har ock varit synnerligen god, mål {+-+}
medveten och stark. Någon utbrytning eller delning har
aldrig förekommit. Därtill torde ock Missionshusets
centrala läge på Söder i icke ringa mån ha bidragit. Mariabor
ha haft lika nära dit som de längst borta i Katarina
boende. Sockengränsen lät aldrig tala om sig i något
sammanhang. Vi voro söderbor allesamman och därmed punkt.

Första söndagen i september 1897 höll jag min
inträdespredikan i Lutherska missionshuset. Följande dag var jag
i Hälsingborg för att än en gång som ogift hälsa på mina
föräldrar. På tisdagen hölls vårt bröllop i min hustrus
hem i Landskrona, varefter vi på onsdagen anträdde vår
bröllopsresa ända till Köpenhamn, en och en halv timmes
färd över Öresund. Två dagar därefter voro vi tillbaka
i Hälsingborg och på lördagsmorgonen i Stockholm.

Det var en strålande höstmorgon med ljus och hopp över
land och stad. Tillförsikt och förtröstan fyllde ock våra
unga sinnen. Livet låg ljust och leende framför oss, och vi
hoppades att med Guds nådefulla bistånd kunna bli till
någon nytta i den kallelse, som blivit oss given. Lätta skyar
av oro över vad som möjligen skulle möta oss kastade vis-

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/2/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free