- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / II /
51

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärngubbar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K ä r n g ii b b a r

icke riktigt förstod, vad det gällde. Det varma intrycket
försvann emellertid snart nog, då jag kom ut i världen för
att tjäna mitt bröd och i sällskap med ungdomen på deras
nöjen och tillställningar.

I min ungdom hade jag många olika sysselsättningar.
Man måste taga det, som bjöds, och lära sig hugga i, så
gott man kunde. Vid 21 års ålder blev jag gift och fick
en duglig, snäll och fridsam hustru samt med henne tolv
barn, av vilka sju redan gått bort före oss.

År 1865 blev jag väckt till omtanke om min själs
frälsning. Det skedde vid Porla brunn. Men jag slumrade snart
in igen i syndasömnen. Av mina yngre bröder blev jag
dock störd gång efter annan, då de ivrigt uppmanade mig
att lämna mig åt Gud. Vid ett besök i Storkyrkan i
Stockholm i sällskap med en av dem, besinnade jag mig och
började på fullt allvar söka Herren. Men ack, vilka
hinder och frestelser som tornades upp i min väg. Jag blev
en riktig lagträl som så många andra den tiden.

Omsider blev jag verkligen född på nytt. Det hände i
ett stall på egendomen Flemmingsberg i Huddinge socken,
där jag för övrigt kämpat mången hård strid med den onde
och med mig själv. Och så kom jag till frid med Gud och
visshet om mitt barnaskap genom greve Stackelberg, som då
och då predikade på en sal, Kungsträdgårdsgatan 12.
Greven talade så enkelt och okonstlat, så jag blev så lycklig,
att jag icke kunde ha det för mig själv, utan måste
bekänna det för andra. Jag gav mig ingen ro, och Gud fick
ingen ro för mig, enär jag ville, att alla skulle bliva frälsta
och komma till tro på Gud.

Snart nog lärde jag känna flera troende bröder, bland
dem grosshandlare F. O. Ramström, predikant
Bergbohm och A. Westerlund, skräddarmästare Hedenvall och

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free