- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / II /
54

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärngubbar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kärn gubbar

Mina söndagsskolor, även den sista i Enskede, har jag
fått se bära frukt för Guds rike till själars frälsning. Den
ringaste bland alla arbetarna i vingården har ändå fått se
förstlingskärvar av skörden. Gud vare tack därför!

Det berättas, att en doktor Guthrie en gång frågade:
’Hur många missionärer har Tyskland?’ ’Sjutusen’, blev
svaret. ’Förlåt’, sade doktorn, ’jag frågade om antalet
missionärer’. ’Ja, jag förstår’, svarade pastor Oucken, ’vi
betrakta varje medlem som missionär.’ Doktor Guthrie
reste sig från sin plats och gick några steg fram och åter
på golvet och sade: ’Där ha vi det, detta är sättet att
evangelisera världen.’

Ack, att Gud finge oss alla, som bekänna oss vara Guds
barn, i det sinnet, att vi var för sig både honom om att få
vinna en själ för Jesus, så skulle Guds rike komma med
kraft."

Så långt den gamle inspektörens berättelse.

Sällan möter en församlingsherde en mera stödjande
och hjälpande vän i arbetet för Guds rike än denne
åldring. Han var i sanning "alltid salig, om ej
alltid glad". Alltid var han med i helgedomen och prisade
Gud. Han kände vägarna till människornas hjärtan, och
hans ord förfelade aldrig sin verkan. Han var förtrogen
med Gud och hans nåd, och när han började skildra nådens
kraft, voro alla idel öra. Det var erfarenheten som
talade, ett tacksamt hjärta, som ärade Herrens namn.
Ack, du käre gamle och vördade vän! Huru ofta gladde
du icke mitt hjärta och förde hela församlingen upp på de
"heliga bergen" och till lövsångens strålande höjder. Ditt
minne lever i välsignelse hos oss alla.

Törnqvist hade en sprudlande humor, vilken gjorde hans
umgänge friskt och angenämt. I nästan allt han mötte,

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/2/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free