Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tisdagskvällar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tisdagskvällar
ha sina barn med, så långt det var för dem möjligt.
Vanligen förekom någon servering, kortare tal, sång, musik
och deklamation. Särskilda och aktuella spörsmål
behandlades, allt i syfte att göra församlingen fullt förtrogen
med det läge, i vilket verksamheten för tillfället stod,
likasom ock att giva medlemmarna tillfälle att närmare lära
känna varandra, än vad möjligt var vid de offentliga
mötena. Intresset för kommande böneveckor och offerdagar
upplivades genom gemensamma beslut därom.
Dessa högtidsstunder uppskattades högt av oss alla och
voro alltid fulltaligt besökta av församlingens medlemmar.
En särskild stämning vilade över dem, och någon gång
under aftonens lopp måste vi sjunga den kända sången:
Det är så ljuvt att i syskonringen
Få bo tillsamman förutan strid.
Och uti Jesus ha allt gemensamt
Och rikligt njuta hans nåd och frid.
Ja, så sjöngo vi gång efter annan, då vi voro
tillsamman på detta sätt. Det blev ett verkligt behov att så göra.
Den 9ången uttryckte bättre än något annat, vad vi kände
av tacksamhet och glädje över att få vara med i Guds
församling.
En av våra äldre bröder anmärkte emellertid vid ett
tillfälle det stereotypa i att denna sång jämt återkom vid
sällskapsmötena. Han frågade mig: "Finns det då ingen
annan sång du kan välja än denna?" "Jo", svarade jag," det
gör det visst, men så länge den bäst tolkar tillståndet i
församlingen och våra känslor sjunga vi den. När det blir
annorlunda, upphör nog den melodien av sig själv". "Ja",
sade han, "då fortsätta vi för alltid, ty
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>