Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verksamhetens inre väsen och ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verksamhetens inre väsen
het, men ingalunda någon behållning för Guds rike och
församlingen.
Annorlunda verkar evangelium och den sanningens sälta,
som ligger däri. Blir det framburet i ett ödmjukt och
kärleksfullt sinne, glömmes snart predikaren för predikans
skull, och bisittarna i bänkarna gå från kyrkan med sin
egen själ i sina händer, bedjande Gud om nåd och
förbarmande eller ock prisande honom för hans outgrundliga nåd
och barmhärtighet.
Ensamhetskänslan är stor och mäktig i denna stora
stad. Skaror av människor komma hit varje år för att söka
sin utkomst och känna det, som om de skulle drunkna i
detta böljande människohav. Lyckas de finna någon
verksamhet, äro de omhändertagna, så långt man har gagn av
dem, sedan lämnas de helt åt sig själva. Oftast äro de
unga och ha just utgått från hemmet, huru ringa och enkelt
det än var, och därmed ha de i friskt minne den
omvårdnad de där rönte. För att övervinna sin ensamhetskänsla,
kasta sig många direkt ut i nöjenas vimmel, medan andra
taga sin tillflykt till kyrkor och bönehus för att finna, vad
hjärtat längtar efter.
Det är möjligt, att någon hälsar vänligt på dem och
växlar några ord med dem. Det kan ock hända, att de få både
komma och gå utan ett ord. Då gäller det, om det knöts
någon andlig gemenskap främlingen, nykomlingen och
predikanten emellan. De fingo icke tillfälle att mötas och
trycka varandras händer, men ordet, bönen, kärleken, tron
och hoppet — den gemensamme vännen och Frälsaren,
Jesus Kristus, blev det förenande och sammanförande
bandet. Detta åter var en följd av det evangeliemättade och
personlighetspräglade i förkunnelsen, så att åhöraren
kände, att det var för honom, som om ingen mer var närva-
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>