Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikantgärningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Predikantgärningen
från många håll, ha vi ingen aning om. Ofta hände det, att
de blevo trakasserade av myndigheterna, inkallade inför
kyrkoråd och till och med bötfällda. Men de höllo ut, och
verksamheten i vinklar och vrår kom så småningom fram
i solen och dagsljuset, då missionshus och kapell började
resa sig både här och där. Om detta modiga och uthålliga
pioniärarbete ej utförts, var hade vi väl då varit i dag med
den fria evangeliska verksamheten?
Man börjar nu ock klart inse, av vilken stor betydelse
dessa enkla, självuppoffrande "vinkelpredikanters" gärning
var för den andliga kulturen i vårt land. Till en början
gingo de åstad utan något som helst stöd av sällskap eller
föreningar, endast drivna av en inre kallelse att sprida
frälsningens evangelium och bjuda de förlorade till Kristi
kors. Deras flammande nitälskan och oemotståndliga
uppriktighet var deras enda "venia", men den var också mer
än nog för alla, som ville se och förstå.
Så smädlig titeln "vinkelpredikant" en gång var, så
ärofull är den verkligen i dag. Ofta har jag ock under senare
år träffat män i högt uppsatt samhällsställning, vilka med
stolthet talat om, att deras far eller farfar var kolportör
eller "vinkelpredikant" och for omkring och höll
konventik-lar. Även om de ej själva ägt livet i Guds Sons tro, ha
de ändå en djup känsla av ädelheten och storheten hos sina
en gång föraktade förfäder. Ljuset lyser i mörkret, och
mörkret har icke fått makt därmed.
En växande demokratisk folkanda har ock medverkat
till denna avspänning. Allt och alla skall ha rätt att inrätta
sig efter sitt kynne och följa den livsåskådning man har.
Samvetets frihet är nu ock framför allt i andliga ting en
obestridlig rätt. Även på rent världsligt område tänker och
reflekterar man så, allenast man vill låta andra vara i fred
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
