- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / II /
135

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikantgärningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Predikantgärningen

att det väsentliga undantränges och förglömmes. Det
bygges då med trä, hö och strå, material som går
under i den stora förbränningen, i stället för guld, silver
och ädla stenar. Och då vi fått bestående
byggnadsmaterial, varför skulle vi då använda det åt elden hemfallna?
Att människor så önska ibland och mena, att det passar
dem bättre att bo i eldfarliga trähus, får icke vilseleda oss.
Vi böra taga våra instruktioner från högsta ort. Vi ha att
följa Guds byggnadsstadga, ty i förhållande till den sker
den stundande avsyningen och räkenskapen. Tala därför
Guds ord! Det håller bäst i längden och sluter sig även
för dagen bäst till människornas samveten. Det drager
dem ock till Gud och till den kristna församlingen. Allting
annat vill gärna föra dem bort från det enda nödvändiga
och ställa dem i harnesk mot varandra, i strider och
tvedräkt.

Det är ock av vikt, att vi ej bli tomma och urvattnade,
vanemässiga och säkra, så att vi i predikstolen lägga i
dagen ett slags trygghet och självtillräcklighet, som ger
åhörarna det intrycket: Här är jag, hören mig! På den
tuvan stupa många vid en mera mogen ålder och då ofta de
ej minst begåvade. Det skadar icke, att trösklarna darra en
smula under våra fötter i helgedomen. Vi behöva känna,
att vi stå på heligt rum.

Då den vördade nära åttioårige lektor P.
Waldenström sista gången predikade i Immanuelskyrkan i
Stockholm, var jag församlingsföreståndare där. När jag i god
tid kom till predikantrummet, var han redan där, ivrigt
sysselsatt med förberedelse för sin predikan. Han hade
framför sig en lång lista med tankar och spörsmål, som han nu
skulle ordna och så få sitt koncept färdigt. Han skrev och
ordnade, men handen darrade, och jag märkte, att hela hans

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/2/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free