Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I helgedomens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I helgedomens tjänst
I de små missionshusen på landsbygden och småsalarna
i städerna, där oftast en ensam kvinna sköter
vaktmästaresysslan, blir hon ofta som ett slags husmoder för hela
verksamheten, en, om hon har det rätta sinnelaget,
bibelkvinna i ordets bästa mening. Hon intresserar sig för allt
i församlingsarbetet, söndagsskolan, junior- och
ungdomsverksamheten, syföreningen och försäljningarna, sång- och
musikföreningen -— i allt är hennes ledande och styrande
hand med. Det är, som vore hon likt en moder, själen i
det hela.
En sådan trogen tjänarinna i Herrens hus var den nu
hemförlovade systern Josefina Wallentin i Betelkyrkan,
Enskede. Den lilla församlingen, söndagsskolan,
musikföreningen, syföreningen — allt följde hon med sitt
moderliga intresse och sitt outtröttliga arbete och personliga
deltagande, ehuru hennes vaktmästaresyssla krävde
mycket av hennes tid och kraft. Och fastän hon som änka med
sin familj levde i små omständigheter, lade hon alltid i
dagen ett varmt och föredömligt offersinne för missionen.
Förvisso utströdde hon mycket av den ädla säden på
nyodlingen ute vid Enskede, en sådd, som en gång skall bära
den rikaste skörd. Den vakne iakttagaren ser redan, huru
detta trogna arbete burit rik frukt. Det är ock ägnat att
uppmuntra alla, som i det tysta och tålamodsprövande
utföra en liknande gärning.
Av vilket värde en sådan "Hanna" är, kan icke
beskrivas. Och under tiden blir detta så vanligt, att ingen
lägger märke därtill. Men just för att fästa
uppmärksamheten därpå ha dessa rader tillkommit. Jag vet väl, att dessa
tjänare och tjänarinnor icke begära någon ära eller
berömmelse, men jag känner, att det är gott för oss, som njuta
deras trogna tjänst, att åtminstone ha våra ögon öppna
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
