Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra grannar
Ovan nämnda isolering hindrade dock icke, att det
rådde ett gott förhållande mellan enskilda präster och oss
predikanter. Andelivet tar ut sin rätt, där det finnes.
Dåvarande komministern i Katarina, nuvarande
kyrkoherden i Sofia, Ernst Klefbeck, var sålunda under
hela min södertid, 18 år, min gode vän och förtrogne
broder. I det sociala arbetet möttes vi ofta, och våra vägar
korsades då och då bland de fattiga, varpå denna del av
staden var så rik. Han trivdes väl bland läsarna och
anlitades ofta av dem vid bröllop och begravningar samt vid
andra liknande tillfällen. I Stockholms Evangeliska
predikantförbund var han ock medlem under många år.
Emellanåt möttes vi till sammanträden även i hans hem.
Detsamma var förhållandet med komminister G.
Lindeberg i Maria, medan han levde. Han var måhända den,
som stod oss allra närmast, när det gällde den
kyrkopolitiska åskådningen. Lindeberg gjorde nämligen ett
allvarligt försök att åstadkomma en biblisk församlingsbildning
inom den territoriella församlingen i Maria. I den s. k.
Ansgariikyrkan, en församlingssal, åstadkommen och
uppehållen genom frivilliga gåvor, sökte han sammanföra på
Herren troende till gemensam uppbyggelse och samfällt
missionsarbete. Under rätt många år, med stor
uthållighet och mycket tålamod fortsatte han detta verk, till dess
att hans krafter genom mötande sjukdomar togo slut. De
ekonomiska bekymren för arbetet tryckte honom ofta
mycket hårt, och han undrade mer än en gång, huru vi
frikyrkliga kunde komma igenom med våra stora
omkostnader. Lindeberg var en god och nitälskande kristen
personlighet, som efterlämnade djupa spår av tro och kärlek,
varhelst han gick fram.
Kyrkoherden och prosten i Sollentuna, O. Hansson, en
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
