- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / II /
279

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - In memoriam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

In memoriam

prisstegringen fortgått flera år, blevo dessa förhållanden
i ekonomiskt avseende ändrade till det bättre.

Ledningen inom Lutherska Missionsföreningen låg vid
denna tid till väsentlig del i byggmästare N. J. Bengtssons
och predikanten A. Carlssons händer. Att det så blivit,
berodde mycket på det urbana sätt, varpå de alltid
uppträdde, och den klokhet och nitälskan de lade i dagen.
Alla visste, att de ville det bästa möjliga för föreningen
i dess helhet. De kompletterade ock på det lyckligaste sätt
varandra genom den olika inriktning och begåvning de
ägde. De stora frågorna kunde därför av dem
behandlas på ett förberedande stadium på ett så ingående sätt,
att det blev till stor hjälp och ledning vid det slutliga
avgörandet i styrelsen och föreningen. Den ungdomliga
friskheten och hänförelsen, som vilade över föreningen,
medverkade ock till, att dess samfällda strävan mot
gemensamma mål var så stark och god. Den bibliska
församlingsidén besjälade alla och utgjorde en makt av oanade
mått, enär man såg däri medlet för de troendes bevarande
och fullkomnande samt de oomvändas frälsning. De rent
andliga värdena hade en sällsam och helig klang, och vad
som kunde bidraga att vinna och föröka dem, understödde
man med värme och offervilligt sinne.

Allting möter sin prövo- och sållningstid. Så är det ock
med andliga livsrörelser. Vanans makt vill så gärna matta
deras helgd, medlemmarna bli efterhand gamla och trötta,
och charmen försvinner. Allmänheten visar ej samma
uppslutning och intresse. Om icke ny ungdom alltjämt
tillströmmar, blir skillnaden mellan förr och nu allt för
skrämmande. Det vill då mycken tro och kärlek till för att
hålla ut. Tidslägets nya krav och äldre ingångna
förpliktelser kunna ock bidraga att göra samfundslivet rent eko-

279

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/2/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free