Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fria verksamheten i svenskt andeliv
muntran, trängde och jagade, som de voro av världen
omkring dem. Det gemensamma tros- och andelivet drog
dem ock tillsamman.
Läget hade blivit så närbesläktat med den urkristna
församlingens för våra föregångare. Det var för dem
synnerligen nattvards frågan, som kom att uppdraga
gränsen. Andra teologiska frågor diskuterade man, men då
det gällde nattvarden omsattes teorierna i handling. Det
var samvetets starka övertygelse och krav, som ledde dem.
Det höll på att bli en ny konventikelstrid. Att följa den
utvecklingen kunna vi ej här inlåta oss på. Jag nämner
blott att jag som gosse såg, huru några få i min, hembygd
bakom fällda gardiner firade Herrens måltid. Deras
kristendomsbild från den apostoliska tiden visade dem vägen.
»Och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och
hjärtats enfald och lovade Gud.» (Apg. 2.)
Den tidigare missionsföreningstypen för de troendes
sammanslutning antog efterhand med anledning av
nattvardsfrågan en mera begränsad form i
församlingsbildandet. Inom Svenska Missionsförbundet var nattvarden i
Samband med ett, så långt människor kunde döma, sant
trosliv det avgörande. Åsikter i andra läro- och
trosfrågor skulle ej här få dominera. Försoningsbegreppet och
dopet gåvo emellertid anledningen till att
samfundsklyv-ningen blev en verklighet. Ingen må här döma över den
andres samvete, men den har dock för oss alla kommit
som ett svårt hinder i vägen för en sund och hälsosam
evangelisk befruktning av svenskt andeliv. Var och en
riktning har väl handlat efter bästa övertygelse och
menat, att andra skulle följt samma spår. Och då skulle den
rätta apostoliska urbilden av församlingen ha uppstått. I
själva åskådningens olikhet ligger ej det svåraste. VL se
3 — Tiden går.
3-3,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
