Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konferensen i Oxford
medföra. I den natten fick man emellertid en stark
förnimmelse av skillnaden mellan germanskt och
anglo-sachsiskt andeliv.
Följande dag fortsatte diskussionen. Innan beslut
fattades bjöd ordföranden konferensen under stilla och tyst
bön gå fram med ärendet inför missionens Herre. Det
var en outsägligt gripande stund. Den fick ock sin
rundliga tid. Vi kände alla, att mycket förändrades inför
nådens tron.
Ordföranden gav form åt sin proposition. Men ännu
dröjde han med att framställa den. Vi sågo vilken kamp
som pågick i hans inre. Den gav sig uttryck i hela hans
hållning och väsen. Omsider sade han: »Ännu en gång
inför Herren!» Alla föllo på sina knän i bön.
Avgörandet kunde nu ske under ansvar inför honom, vars.
tjänare vi alla ville vara. Evangeliet lyste klarare än
någonsin. I det ögonblicket tackade vi alla Gud för »the
strong chairmanship of Dr Mo-tt».
Många personliga och värdefulla minnen bevaras
givetvis från sådana högtidsdagar. Något därav må jag
här omtala. Jag hade som närmaste kamrat under
förhandlingarna en indier, professorn Yohan Masih. Under
en rast togo vi en promenad tillsamman i parken. Vi
gingo arm i arm, förtroligt samtalande. Så utbrast han:
»Ni har något i kristendomen, som andra religioner
sakna!»
»Ni», återtog jag, »du är ju med oss och äger vad vi
äger.»
»Ja», sade han, »du har rätt! Gud vare lov, jag är
med i tron på Jesus Kristus.»
»Vad åsyftar du då?»
»Korset» — blev hans djupa och märgfyllda svar.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
