Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konferensen i Oxford
der tydlig förnimmelse av Guds ledning föll klubban för
att vi med trohet och hopp skulle hålla ut på denna
betydelsefulla post.
Det personliga umgänget har alltid varit synnerligen
broderligt, fritt och ledigt vid dessa konferenser.
Humorn har fått ta ut sin rätt mellan de långa och allvarliga
sessionerna. Då jag en morgon kom ut i parken voro
mina skandinaviska kolleger redan samlade där och
befunno sig i en munter och glad stämning.
»Se där kommer Ny-rén», sade sogneprest Tvedt med
tung betoning på båda stavelserna i mitt namn.
Vi logo litet var åt hans kvickhet och jag svarade: »Det
skulle väl vara dåligt att icke vara ny och ren, när man
har T-v-e-d-t (tvätt) med sig. Och lätt är det ock att
ställa till T-v-e-d-t, då vi ha Brun-din alldeles bredvid.»
Vi voro ett småtrevligt brodersminne rikare från den
stunden. Tvedt. som var bäraren av idén bar sörjt för
att minnet lever.
Dr William E. Strong från Amerika tolkade i
avskedsstunden de talrika och långväga gästernas tack till
Engelska missionsrådet. Mötet självt var en kraftyttring
av stora mått inom missionens värld. Åttio delegater
från alla kontinenter i världen — vilken uppoffring av
tid, möda och penningar. Det var heller ingen lätt
uppgift att på ■ ett utomordentligt sätt som skett ha hela
denna skara som gäster i mer än åtta dagar. Mötets
organisation, förberedelse och ledning hade varit sådan, att
alla kände den djupaste tacksamhet till ledningen och
sekretariatet.
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
