Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomiska uppgifter - Solsystemet och universum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter Kristi födelse enligt den gregorianska
kalendern är ett skottår med 366 dagar.
Årets ordningstal i solcirkeln är det 1:a.
Söndagsbokstaven är F, E och gyllentalet 15.
Påskterminen inträffar den 10 april.
MN
Solsystemet och universum.
Solens (OQO) diameter är ungefär 109 gånger jordens diameter eller nära
1393 000 km. Solens massa är omkring 330 000 gånger jordens, dess medeltät-
het alltså !/, av jordens. Solen är ett glödande gasklot, vars yttersta partier
ha synnerligen låg täthet och en temperatur av knappt 6 000” C, under det att
temperaturen hos de starkt sammanpressade gaserna i det inre torde uppgå
till tiotals miljoner grader. Solen roterar ett varv kring sin axel på c:a 25 dygn.
Jordens (3) medelavstånd från solen är nära 150 miljoner km; i början
av januari är avståndet 2500000 km kortare, i början av juli lika mycket
längre än medelavståndet. Jordens omloppstid eller stjärnåret är 365.2564
dygn, dess rotationstid 23 t. 56 m. Jordens medeltäthet är 5!/> gånger vattnets
täthet. Dess form är närmast en rotationsellipsoid, vars ekvatorsdiameter är
12760 km och vars poldiameter är c:a 40 km kortare. Jordens kärna är för-
modligen en starkt sammanpressad glödande massa av tunga metaller, för-
nämligast järn.
Månens (( ) medelavstånd från jorden är omkring 30 jorddiametrar eller
något mer än 384400 km. Avståndet varierar mellan 406 700 och 356 400 km.
Månens diameter är något mer än !/, av jordens eller 3 476 km, dess massa
1/39 av jordens massa och alltså dess medeltäthet 2/5; av jordens. Månens verk-
liga omloppstid är 27!/3 dygn, tiden mellan två på varandra följande nymånar
291/; dygn. Rotationstiden är lika med omloppstiden, varför månen alltid vän-
der samma sida mot oss (bunden rotation). Månen är en död värld utan
atmosfär.
Planetsystemet innehåller, efter vad vi nu veta, utom de förut nämnda
himlakropparna följände planeter från solen räknat: Merkurius, Venus, Mars,
småplaneterna eller Åsteroiderna (c:a 1600 kinda), Jupiter, Saturnus, Uranus,
Neptunus och Pluto. Viktigare data sammanfattas i nedanstående tabell.
Namn Fpnipes ER nr dr tädd Massa ola EA E 5
från G) onstid ZE
Merkurius . | — 8 0.241 0.387 0.04 | 0.39) 88 d. (2) | —
Mensa — 2 0.615 0.723 0.82 | 0.971 okänd =
MAS con | — Oj 1.881 1.524 (8 (0 förl a LAG 2
Asteroid:a . |f.o.m.1801| — |1.74-13.67]| 1.45-5.80 ? iv i —
JUPIGeEr. « = 2 11.862 B-203. IolG.4 | L1G0 9t.g Ir
Saturnus. . SR B | 29.458 9.589. |-95.8, | 90 1. NOA LO
Uranus. - 1781 Ö 84.015 19.191 | 14.6 4.0 10t.7 5
Neptunus . 1816 Ny 164.788 30:01 | CTS 3.9 16t 2
PIUS 1930 Pe | 248.42 39.52 | okänd| 0.5 | okänd | —
Siffrorna i tabellen hänföra sig till jorden som enhet.
Kometerna röra sig dels i långsträckta slutna banor (periodiska) dels i
öppna banor. I senare fallet se vi dem blott en gång, då de passera förbi
solen för att åter avlägsna sig ut i världsrymden. De periodiska kometerna
kunna sägas tillhöra solsystemet, ehuru de en gång infångats utifrån. De
mest kända äro Enckes med 3.3 års och Halleys med 76.0 års omloppstid.
De periodiska meteorsvärmarna äro rester av söndersprängda kometer.
De visa sig som veritabla stjärnfallsregn, då de intränga i jordens atmosfär
och genom friktionen bringas att lysa. Mest bekanta äro Perseiderna, vilka
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
