Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige från urtid till nutid av Amanuens Carl-Gustav Holdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARR ker ke, SE. ngt SS ng) Jr RE |
Isen mynnar ut i havet.
Utanför istunneln håller
just en rullstensås på att
uppbyggas.
alm och andra ädla lövträd prägla landskapet från Skåne
till sydligaste Norrland. . Tallen år det dominerande barr-
trädet, och den når i fjällen 200: meter högre än nu. Sjö-
nöten med sina ätliga frukter och gotlandsagen är utbredda
över stora områden i södra Sverige, den senare så rikligt, att
»väldiga vidder i Skåne, Västergötland m. m, måste ha lyst
i kopparrött av dess långsmala sågtandande bladspetsar och
mäktiga blomställningar». Samtidigt trivs kärrsköldpaddan i
vårt land och härjar bland grodor, ödlor, snäckor och
maskar.
Delvis under medverkan av invandrande stammar utveck-
lar sig stenålderskulturen från det primitiva jägar- och fiskar-
stadiet till en allt rikare bondekultur, främjad av värmen och
den bördiga myllan i lövskogarna. Genom svedjning får dessa
i viss mån lämna plats för hacka och plog. Det är sand-
jordarna man först angriper. Visserligen är leran bördig, men
sten- eller bronsålderbondens rankiga plogkonstruktioner och
klena dragare, hustrun eller kon, rår ej på den. Vete, korn
och hirs växer frodigt på de små åkerlapparna. Kring hyd-
dorna eller husen bökar tamsvin i slaskhögar och ollonbackar.
Småvuxna raggiga hundar slöar i solen, och nakna barn leket
med krukskärvor i vattenpussarna efter milda regn.
Omkring år 500 f. Kr. upphör bronsålderskulturen. Gårdar
och byar överges. Den frn talrika befolkningen krymper
hastigt samman, och de odlade fälten faller i vanhävd.
Värmen viker, kyla och nederbörd ökar. Gran tränger undan
tall och ädla lövträd. >»Fimbulvintern> har brutit in, och järn-
åldern har mött den.
Iakttagelser beträffande glaciärernas rörelser och mossarnas
utbildning ger oss jämte historiska fynd en ganska klar och
detaljerad bild av klimatets växlingar under senare skeden.
Flera fluktuationer har inträffat efter »fimbulvintern» vid
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
