Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sociologi av Docent Gunnar Boalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den metoden att gränsa av grupper var kanske användbar i
det där företaget. Men det beror naturligtvis på, vad man
tänker använda undersökningen till. Håller man t. ex. på med
problemet om samarbete mellan olika gårdar i lantbruket, så
får man försöka någon annan utväg, t.ex. se efter hur ofta
de lånar varandras redskap. (Bild sid. 59.) S
Men har man någon nytta av sådana här undersökningar?
Samspelet mellan de olika anställda i den där fabriken eller
mellan familjerna i El Cerrito är mycket mer mångsidigt än
de där diagrammen. Samlivet mellan människor är överhuvud
taget väldigt invecklat. Det verkar väl barnsligt att försöka
pressa in det i diagram, även om man gör en hel trave av
dem?
Ja, visst är samspelet mellan människor utomordentligt
svåröverskådligt. Men det gäller egentligen vad vi än ger oss
in på. En backe med blommor och insekter, hur skall vi be-
skriva samspelet där? En botanist rutar in backen, bestäm-
mer de olika växterna och räknar dem, undersöker belys-
ningen, marken, vattentillgången o. s. v. Han vet, hur var
och en av de faktorerna kan påverka det här särskilda växt-
:samhället. En zoolog hanterar maskar, småsnäckor, spindlar,
larver och insekter på samma självklara sätt.
Botanisten och zoologen har bägge fördelen att arbeta i
gamla vetenskaper. I botaniken och zoologien har man för
länge sedan klarat av problemet att bekvämt systematisera
det man studerar. Man vet rätt väl vilka betingelser i natu-
ren, som det lönar sig ta reda på, och vad de ger. Hela ar:
betssättet verkar så enkelt och självklart. Fast de täcker i alla
fall bara en liten del av livet i backen. De har valt ut vissa
sidor — inte särskilt många — och studerar bara dem, tän-
ker bara på dem, ser bara dem.
Men längre tillbaka i tiden — verkade det inte för en
lärd man på 1600-talet alldeles hopplöst — och dessutom
onödigt — att vilja överblicka hela livet i en sådan där skogs-
backe? Något liknande gäller väl för sociologen nu? Det ver-
kar så meningslöst att ens försöka få grepp om människornas
oändligt komplicerade relationer med alla deras skiftningar.
Ja, men om vi som botanisten och zoologen nöjer oss med
vissa aspekter, letar oss fram till dem som är något så när
lätta att mäta och klassificera och samtidigt »lönar sig». Vi
kan t. ex. aldrig få en klar bild av klädernas utveckling.
Fast om vi håller oss till den korta tid det funnits modeplan-
scher, är vi bättre ute. Amerikanska forskare har mätt hur
olika drag i kvinnodräkten förändrats, kjolens, midjans och
urringningens längd, kjolens vidd, måttet kring midjan o. s. v.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
