Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadskvalitet av Arkitekt SAR Lennart Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med badrum, 1949 ca 72 Zoo med centralvärme och ca 50 7
med bad. Okat rumsantal och ökad sanitär utrustning är
1 och för sig odiskutabla kvalitetshöjningar, men kvalitets-
kraven kan drivas längre. Med hänsyn till de hushållstyper
vi tidigare talat om bör utrymmen och utrustning disponeras
så inom den tillgängliga kostnadsramen att de gör största
möjliga nytta: en tvårumslägenhet där man måste gå genom
det ena rummet för att nå det andra är ingen lämplig fa-
miljebostad, ett stort och välutrustat kök till en enrummare
blir sällan väl utnyttjat osv. Den »rätta» avvägningen mellan
bostadsrum, förvaringsutrymmen, korridorer, dagsljusbelys-
ning, sanitär och övrig teknisk utrustning innebär kvaliteter,
som inte lika lätt kan mätas i procenttal men som i hög grad
blir avgörande för de boendes välbefinnande. Detta gäller
inte bara inom bostaden — med de stora, nyexploaterade
bostadsområdena runt våra städer har vi fått upp ögonen
för vad den yttre servicen betyder: butiker, kommunikatio-
ner, fritidslokaler, lekplatser, daghem, matställen o.s.v. Även
denna service måste bäras av de boende och avvägningsfrågan
mellan utrymme och utrustning blir därmed en fråga som
spänner över både bostads- och samhällsplanering.
För framtiden står här många vägar till buds. Vi kan välja
mellan individualisering och kollektivisering — antingen det
»amerikanska drömhemmet» med diskmaskin och tvättmaskin
och hemhjälp och egna bilar (i en amerikansk skämtteckning
säger visserligen kokerskan i drömköket: »Vad frun behöver
är inte en kokerska utan en ingenjör!») eller kollektivhuset
i någon form, där flertalet av det gamla storhushållets funk-
tioner »flyttats ut> ur bostaden och omhänderhas av specia-
lister: matlagning, tvätt, barnavård, städning o. s. v. Eller, tro-
ligen, mellan kompromisser av dessa ytterligheter, avpassade
för det enskilda samhället och dess invånare.
Vi har talat om kvalitet som en ökning av nyttan av bo-
stadsomkostnaderna, d. v.s. en ökning av anpassningen mel-
lan bostad och boende. En sådan anpassning kan och bör
naturligtvis ske även från den boendes sida. En bostad är
som ett verktyg, den kan användas rätt eller fel, klokt eller
dumt. Många som flyttar in i en ny lägenhet tänker inte på
att den har sitt eget sätt att fungera som kräver anpassning
i möblering och användning. Det är t.ex. inte alltid säkert att
det största rummet bör vara det finaste — ofta kanska det
vore bättre att använda det till barnkammare, vars behov
av kontakt med husmoderns arbetsplats i köket kanske är
väl så stort. Man bör i alla fall noga Överväga sina egna
möjligheter att bättre nyttiggöra sin bostad innan man gör
sig beredd att utklassa bostaden som opraktisk.
86
> —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
