Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbrukning av matfett.
| | |
1938/39| 1947/48| 1948/49| 1949/50| 1949!59
milj. Jeg milj; .kg|milj. kg|milj. kg| 1 fo 2
| | | 1948/49
Mejerismör sco: se 54.6 90.0 92.1 94.3 IO2.4
FÖanESMÖT = Sa so SAN 16.8 5.2 4.2 220 61.9
Hushållsmargarin ...... || AR 35.4 Ar: 52.8 126.6
Bägerimargatin cs. cs fl Eno 11:53 19.0 23:01 r24.6
Summa smör och margarin| 130.6 IA 2: 157.0 173:3 IIO.4
Index, 1038/39 = roolrIo0:0 108.8 120.2 TA 250 —
Konstister och kokosfett.. 5.2 — — PES a
Bageri- och matolja ..... 14 17 2.0 2.6 TSL I
RetleniulSiol tv: sc ess 0.6 257 253 0.9 58.7
Summal 138.1 146.5 161.3 176.8 | 109.6
Index, 1988/39 = 100] IO0:0 106.1 116.8 128.0 -—
Som synes har förbrukningen av matfett ökat rätt betydligt under år
1949/50. Jämfört med år 1948/49 utgör ökningen 10 24, och jämfört med
år 1938/39 28 6. Per person räknat utgör ökningen från år 1938/39 nära
15 Ho. Efter matfettsransoneringens slopande, d. v. s. efter mars 1949,
har matfettsförbrukningen stigit med 18.5 2.
Skogsbruk. Sveriges hela areal av skogsmark utgjorde 22,268,986 hektar
år 1944, d. v. s. mer än hälften av den sammanlagda landarealen. År 1949
uppgick de allmänna skogarnas areal till 7,581,120 hektar.
Statsskogars areal, taxeringsvärde och förvaltning åren
1945—1949.
1945 1946 1947 1948 1949
Areal, hektar ..| 4,046 416| 4,065,710| 4,066,097| 4,087,046| 4,086,657
Taxeringsvärde
TOG0 Kra a 366,892 367,661 370,932 II, 122 374,555
Inkomster 1,000
kr. Ra En 100,159 130,355 136,058 135,499 157145
UTSrfter, -1;000
KÖRS Saale RANG 81,012 98,548 91,918 102 436 T3057T3
Vinst 1,000 kr. IO,TAY 31.507 44,140 33,063 20,432
Fiske. År 1949 utövades saltsjöfiske som huvudyrke av 14,390 personer
(14,753 år 1948), som binäring av 8,710 personer (8,580 år 1948). Främst
i fråga om yrkesfiskare kom Göteborgs och Bohus län med 6,577, varefter
närmast följde Blekinge län med 1,137, Kalmar län med 914 och Malmöhus
län med 892 yrkesfiskare. Minsta antalet yrkesfiskare hade Uppsala län
med 194.
Värdet av båtar vid saltsjöfiske uppgick till 78,744,000 kr. (69,906,000 kr.
år 1948) och värdet av redskap till 50,302,000 kr. (46,936,000 kr. år 1948).
Den totala fångsten uppgick till 182,419 ton (184,394 ton år 1948) med ett
värde av 104,330,000 kr. (115,310,000 kr. år 1948). Bland de olika fisk-
slagen kunna följande fångstmängder nämnas: sill ock strömming 89,563
ton, torsk 35,542 ton, kolja 9,440 ton, vitling 4,331 ton, makrill 8,168 ton,
lax 1,122 ton, ål 1,902 ton, gädda 659 ton och skaldjur 2,6534 ton.
Bergshantering. Verksamheten under 1950 vid bergverken karakte-
riserades i stort sett av att produktionen uppnådde samma nivå som under
föregående år. Detta var framför allt fallet beträffande utvinningen av
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
