Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1951 års riksdag av Redaktör Åke Malmström - Treveckorssemestern m. m. - Allmän lagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetslöshetskassorna fick 17 milj. kr. mot höger- och bondeförbunds-
yrkanden om minskning. Till allmänna barnbidragen anslogs 480 milj
kr. och till folkpensionerna 741 milj. kr. Senare tillerkändes folkpen-
sionärerna indextillägg med 45, 60 och 75 kr. i de olika kategorierna under
det första halvåret 1951. Kostnaden härför blev 102 milj. kr. Ett system
med månadsutbetalning antogs, liksom principen att pensionspristalet skall
fastställas fyra gånger om året i stället för en gång. 7.2 milj. kr. anvisades
som särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn.
I fråga om de fria barnresorna gick riksdagen emot socialdeparte-
mentet. Regeringen hade följt hr Möllers förslag men finansministern fogade
ett särskilt yttrande till statsrådsprotokollet och fick flera motionärer och
statsutskottet med sig. Med hänsyn till att hela biljettkostnaden i samband
med barns och husmödrars rekreationsresor måste erläggas, om den inte
överstiger 5 kr., ansåg utskottet, att principiella skäl inte kan anföras mot
att en motsvarande avgift tas ut för längre resor. Efter ett delvis hetsigt
meningsutbyte, i vilket socialministern varnade för »den sociala reaktionens
första svala», fattade kamrarna olika beslut, men vid gemensam votering
segrade den Sköldska linjen med sex rösters majoritet. Anslaget för fria
resor för barn minskades härigenom från 2.7 till 2.2 milj. kr. och för fria
husmodersresor från 1.4 till 1.25 milj. kr. Röstningen skar i viss mån över
partilinjerna, även om huvudmassan av de borgerliga röstade mot och
huvudmassan av socialdemokrater och alla kommunister för regeringen.
En ny och effektiv anstalt, Roxtunaanstalten, för svårbehandlade
ungdomar skall upprättas och förläggas i Östergötland trots de betänklig-
heter som framfördes från en del av länets riksdagsmän. I likhet med stats-
utskottet ansåg riksdagen de framlagda kostnadsberäkningarna för höga
och sänkte det av regeringen äskade anslaget.
På hösten 1950 beslöts nytt uppskov med att sätta sjukförsäkrings-
lagen i kraft, under beklagande av att den i hög grad önskvärda reformen
av ekonomiska skäl inte kunde börja som planerat den 1 juli 1951. På våren
effektiverades den frivilliga sjukförsäkringen genom att bestämmelserna om
maximering av ersättning för läkarvård slopades. Anslaget till sjukkassorna
måste till följd härav uppräknas med 2.5 milj. kr. till 56.4 milj. kr.
Till åtgärder för arbetslöshetens bekämpande anslogs 17.6 milj. kr.,
till överflyttning av arbetskraft z.35 milj. kr. och till främjande av företags-
verksamheten 1.5 milj. kr. Arbetsförmedlingskontorens antal minska-
des med 39 till 212 och andra personalinskränkningar företogs.
I avvaktan på tillsatta utredningar gjordes endast smärre jämkningar i
gällande låne- och bidragsbestämmelser för främjande av bostadsför-
sörjningen. Som allmän regel antogs, att egnahemslån beviljas endast om
bottenytan uppgår till högst 90 kvm för ettplanshus och högst 55 kvm för
tvåplanshus. Förbättringslångivningen för bostäder av låg klass utvidgades
och bostadsstyrelsen fick tillåtelse att fördjupa tertiärlånen. Till lånefonden
för bostadsbyggande anvisades ett investeringsanslag på 265 milj. kr., och
det bestämdes att preliminära lån från fonden får meddelas intill ett belopp
av 370 milj. kr. Socialministern framhöll, att de för bostadspolitiken upp-
satta målen att nedbringa utgifterna för hyran till högst 20 procent av
inkomsten och att skapa hälsobostäder för barnrika familjer med små in-
komster har nåtts. Lantarbetarna har fått bättre bostäder, men det har
inte lyckats att skapa likställighet mellan lägenheter i nya och gamla hus.
Byggnadskostnadernas väldiga stegring — med omkring 24 procent — sedan
1949 och kreditsvårigheterna är emellertid nu svåra hot. Subventions-
beloppen måste ökas för att hålla hyrorna nere och pengar härtill skaffas,
om inte hela bostadspolitiken skall göra bankrutt. Det blir frågor som nästa
års riksdag får ta upp, sade han.
Allmän lagstiftning.
En ny vägtrafikförordning trädde i kraft den I januari 1952 ochi
samband därmed en del förändringar i lagen om straff för vissa trafikbrott.
Flera viktiga nyheter märkes. Även fordon som inrättats för annat ändamål
än person- och godsbefordran hänföres till motorfordon och underkastas de
strängare bestämmelserna för dessa, om den konstruktiva hastigheten över-
stiger 30 km i timmen. Registrerings- och besiktningsskyldighet stadgas för
195
H
|
N
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
