Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1951 års riksdag av Redaktör Åke Malmström - Försvar och civil beredskap - Utrikesfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pliktigt befäl vid armén besluta
till repetitionsövning.
Familjebidragsförordningen ändrades så, att maximibeloppen för
hustrubidraget höjdes till 3.75 kr. och för minderårigt barn till 1.50 kr. från
den I april 1951. Bostadsbidragen räknas numera efter två rum och kök i
stället för som tidigare ett rum och kök. Näringsbidraget höjdes med 50 kr.
i månaden till 150 kr. och begravningsbidraget för hustru till 500 kr. och
för barn till 250 kr.
Genom en ändring i civilförsvar
des en befälsövning om tio dagar i anslutning
1 slagen kan personal tillhörande civil-
försvarets ordnings- och bevakningstjänst tas i anspråk för militära åtgärder.
Den bör därför under krig tillhöra krigsmakten och dess medlemmar jäm-
ställas med krigsman i straffrättsligt hänseende. Militär bevaknings-
personal fick vidgade möjligheter att hindra tillträde för obehöriga samt
stävja sabotage och spioneri eller förberedelse därtill. Den har nu befogenhet
att i vissa fall kroppsvisitera eller tillfälligt omhänderta misstänkta personer
och av dem medförda föremål.
Större regionalenheter skall upprättas för planläggning av den civila
försvarsberedskapen. Dessa enheter skall i Stort sett sammanfalla med
de nuvarande militärområdena och kallas civilområden. Till befälhavare i
dem skall i regel landshövdingar utses.
Fullträffssäkra skyddsrum skall byggas och statsbidrag utgå med
2/3 av kostnaderna för allmänna skyddsrum. Resten skall betalas av
kommunerna. De enskilda Sskyddsrummen bekostas liksom hittills i princip
av fastighetsägarna. Fastighetsägare som slipper bekosta enskilt skyddsrum
skall i stället lämna bidrag till allmänt skyddsrum.
Förutom till militära befästningar, berghangarer och bombsäkra ammu-
nitions- och oljelagringsanläggningar beviljades anslag till bl. a. bombsäkra
cisterner för civilt bruk, till förbättring av vissa importhamnar och till
SJ:s, telegrafverkets och Radiotjänsts beredskap. Anslaget till omkostnader
för statlig lagerhållning ökades med 6.1 milj. kr. till 10.6 milj. kr. och
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap fick sin rörliga kredit
i riksgäldskontoret höjd med 150 milj. kr. till 390 milj. kr.
Det försämrade utrikespolitiska läget föranledde också stora anslag för
reservlagring av bränsle. Investeringsanslag på 60 milj. kr. beviljades för
inköp av ved och på 50 milj. kr. för inköp av fossila bränslen. Anslagen
fördelades med hälften var på butgetåren 1950/51 och 1951/52. Någon av-
veckling som planerat blev det inte av bränslekommissionen utan tvärtom
en utbyggnad av den.
Utrikesfrågor.
Trots den allmänna uppslutningen i riksdagen kring principen att Sverige
skall föra en konsekvent neutralitetspolitik, d. v. s. fortsätta sin alliansfria
linje, stärka försvaret för att kunna försvara sig mot angrepp utifrån och
lojalt samverka inom FN, kom även de utrikespolitiska frågorna att präglas
av skarpa meningsmotsättningar, delvis som ett eko av den hetsigare press-
debatten om Atlantpakten och den växande spänningen mellan öst och väst.
" Särskilt frågan om Sveriges ställningstagande — den nedlagda rösten — i
FN-omröstningarna om Kommunist-Kinas Koreaintervention delade me-
ningarna. Oppositionsmännen ur högern och folkpartiet ansåg, att Sverige
borde ha gått med på att fördöma Kina som angripare i Korea men ställt
sig helt avvisande mot sanktioner, medan regeringen, stödd av det stora
flertalet socialdemokrater och bondeförbundare, höll före, att varje åtgärd
som kan sätta vår alliansfria linje i fara måste undvikas. Sveriges vägran
att stämpla Kina som angripare är dock inget prejudikat utan vi förbehåller
oss handlingsfrihet från fall till fall, yttrade statsministern. ;
Till det svenska fältsjukhuset i Korea anslogs på hösten 1950 ett
reservationsanslag för det löpande budgetåret på IO milj. Er.:, ect beslut
som utsattes för upprepad kritik från kommunisternas sida. Med hänsyn
till behovet att spara drogs sändebudsbefattningarna 1 Bukarest, Lissabon,
Havanna och Wellington samt pressattachén i Buenos Aires in.
Riksdagen anslog 990,000 kr. för Sveriges medlemskap i FN:s kultur-
organisation, Unesco, och 150,000 till dess rörelsefond, trots BETT
borgerliga avslagsyrkanden, och 470,000 kr. för medlemskap i SM :s livs-
medels- och jordbruksorganisation, FAO. En halv miljon beviljades som
199
i
I
N
1
d
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
