Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar till konstverket, av Nils Gösta Sandblad - Om uttrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
Idealisten ropar inte ut sin sorg
och glädje på samma omedelbara
sätt som expressionisten. Han kan
behärskningens konst och söker
skönheten i det lagbundna och
harmoniska. I Europas senare
konsthistoria har han som en ständigt
återkommande förebild haft
antikens rofyllda konst. — Paul
Cézanne: Badande kvinnor. Från
perioden 1888—1906.
inte hindrar, att den lilla rest som finns kvar ibland kan utsäga desto
mer.) Samtidigt minskar han ner innebörden av ordet känsla i så hög
grad som möjligt. Det blir inte mer än lustkänslan kvar — just den
känsla, som man till och med kan ha inför en orientalisk matta, inför
ett kinesiskt porslinsfat, inför dekoren i Alhambra — när han nästan
krasst skriver: »Jag drömmer om en konst, som är jämnvikt, renhet
och ro; en konst utan krångliga ämnen, som kunde skänka varje
intellektuellt arbetande människa, affärsmannen likaväl som konstnären,
lindring och avspänning, något liknande en god länstol, i vilken han kunde
vila ut från sin fysiska ansträngning.» Men han avför aldrig känslan
ur diskussionen, han endast betonar att det är genom formen den skall
bringas till uttryck, icke genom innehållet. Vackrast säger han det
kanske i några ord om det religiösa: »Då jag står inför Giottos fresker
i Padua, bekymrar jag mig inte om att taga reda på vilken scen ur
Kristi liv, som jag har för ögonen, utan jag förstår omedelbart den
känsla, som utstrålar från verket, ty den ligger i linjespelet, i
kompositionen, i färgen, och titeln bekräftar sedan bara mitt intryck».
Det är inte nödvändigt att här närmare dröja vid den
innehålls-och uttrycksestetik, som vuxit fram parallellt med formestetiken —
bådadera finns skildrade av Henrik Cornell i »Karakteriseringsproblemet».
Men däremot måste det framhållas, att hela frågan om formen som
bärare av uttrycket är på väg mot en klarade konstteoretisk ställning,
dels som en följd av formalestetikens landvinningar, dels som en följd
3°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
