Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar till konstverket, av Nils Gösta Sandblad - Om konstverkets helhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
Om konstverkets helhet
Formen är det band som håller samman konstverkets delar. Men
det är alltså inte alltid tillräckligt med formanalyser, även om formen
måste förbli det primära. Ämne, form, uttryck — allt detta är
abstraktioner. Nyckelordet måste vara konstverkets helhet. Inför Giotto skalar
Matisse bort ämnet och säger: jag studerar formen och uttrycket. Men
frågan är om han kan skala bort ämnet och uttrycket och säga om
återstoden: jag har funnit den rena formen. I sin programförklaring
gör han det i varje fall inte. Ännu mindre kan han skala bort ämnet
och formen och säga: nu finns bara uttrycket kvar. Konstnären arbetar
inte diskursivt, d.v. s. bit för bit och i teoretiska begrepp, utan intuitivt
— han ser allt i en syn. Konstverkets egenart ligger just däri att det i en
framställning rymmer och vid en enda blick avslöjar alla sina olika
betydelser — sin egenskap att vara ett konstverk av ett visst slag (en
tavla, en skulptur), sitt mer eller mindre starka återsken av den
verklighet, som utgör motivet, sin forms harmoni och spänning, sitt symbol
innehåll.
Att uppleva ett konstverk är att på en gång uppleva alla dess
betydelser, och att skapa ett konstverk är att bringa in dem under den rätta
helheten. Det är det spännande växelspel, under vilket detta sker,
som Ragnar Josephson skildrar i sin tidigare omnämnda skrift
»Konstverkets födelse». Den i stor högrenässansvila sovande backantinnan på
Genom att i ett antal valda
exempel följa konstnärens väg från den
första skissen till det färdiga verket
kan man följa det spännande
växelspelet mellan de faktorer, ur vilka
den konstnärliga helheten till slut
formas. Albrecht Dürer utförde
1503 denna häststudie efter
klassisk förebild — det var en ren
formstudie. I senare teckningar
satte han en riddare i rustning på
hästen och kom således fram till
en kostymstudie.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
