Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten i Peru och Mexiko i förspansk tid, av Stig Rydén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bildkonsten i Peru och Mexiko
i förspansk tid
Av fil. dr Stig Rydén
Deu 15 november 1533 intågade den spanske conquistadoren
Francisco Pizarro i spetsen för en handfull lika äventyrslystna som tappra
soldater i inkarikets huvudstad Cuzco i Peru. De spanska truppernas
besättande av Cuzco innebar inte blott att det största politiska väldet
i Nya Världen bröt samman, det innebar även att en av historiens
märkligaste statsbildningar gick sin undergång till mötes.
Från området norr om Titicacasjön hade inkaindianerna på 1200—
1300-talet börjat erövringen av höglandet i västra Sydamerika. Undan för
undan tvingades olika stammar och områden att underkasta sig
erövrar-folket från Cuzco. Vid tiden för spanjorernas ankomst hade inkaväldet
troligen nått gränserna för sin expansionsförmåga. Det sträckte sig då
från Colombias sydgräns i norr ned till mellersta Chile. I väster skyddades
det av en väldig vallgrav, Stilla havet, och i öster bildade Andernas
branta sluttningar en naturlig försvarsmur mot det tropiska låglandet.
Inkarikets statsskick var en underlig blandning av totalitära och
kommunistiska styrelseprinciper. I spetsen för riket stod inkan, en
en-våldshärskare som på en gång var landets både politiska och
religiösa överhuvud. Mellan denne ättling i rakt nedstigande led till
solguden och folket i övrigt rådde en starkt markerad social rangskillnad.
Inkan var t.o.m. tvungen att söka sin hustru bland sina egna systrar.
Äldste sonen i detta äktenskap skulle ta riket i arv. Denna centralisering
av makten förklarar spanjorernas snabba erövring av Peru, sedan
de väl en gång fått dess härskare, Atahualpa, i sitt våld. Styrelsesättet
var i övrigt baserat på agrarkommunism. Sin härskarställning hade
inkaindianerna i första hand sin lysande organisationsförmåga att tacka
för. Man bytte ut folk från olika erövrade provinser, besegrade furstar
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
