Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Sumerernas bildkonst - Den akkadiska karaktären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
ger ett skräckinjagande intryck när de, mörka och bistra, blickar
framför sig. Uttrycket förråder intet tillfälligt övergående själstillstånd.
Vi ha sannolikt att göra med en religiös eller rituell min som ger
uttryck åt sumerernas uppfattning av sina gudar eller det
förhållande som tänktes råda mellan gudar och människor. Uppfattningen
om förhållandet mellan gudar och människor är inte konstant. Den
förändrar sig tvärtom och förändringen återspeglas i ansiktsuttrycken
på skulpturerna.
Även på reliefens område uppvisar den sumeriska skulpturkonsten
karakteristiska bildverk som intimt sammanhänger i stil och motiv
med det inom hela Främre Orienten mycket betydande sigillkonsten.
I stort sett uppfattas människokroppen efter samma principer som i
Egypten men de sumeriska bildverken är dock friare och mindre strängt
utformade. Den sid. 99 avbildade votivtavlan från konung Ur-Ninas
tempelbygge i Lagash, omkr. 2600 f. Kr. är typisk för denna reliefstil.
Här framställes konungen klädd i sin egendomliga kjolliknande dräkt,
som möjligen varit gjord av fjädrar, i olika officiella handlingar
sammanhängande med grundandet av templet. Liksom i Egypten
framställes konungen dubbelt så stor som de övriga figurerna i reliefen.
Fotterna och nederdelen av figuren samt huvudet äro framställda på
egyptiskt maner i profil medan överdelen av kropparna stundom är
sedda helt framifrån. En egendomlig rituell gest, lika vanlig i reliefer
som i friskulptur, är den med händerna över bröstet.
Vissa reliefer uppvisar större variation i motiven. Ej ovanliga är
processioner, där hovmän och krigare uppträder i full rustning. Vidare
förekommer vagnsscener, där tunga fyrhjuliga vagnar dragas av
fyrspann. Konungen intar alltid en betydande plats i skildringen. Det
är hans makt och storhet som skall symboliseras i bildverken och det
sker dels med direkta skildringar, men även med ett symbolspråk som
övertagits från sigillkonsten.
Karakteristiskt för de sumeriska relieferna liksom friskulpturerna är
det relativt lilla formatet. Mycket sällan närmar sig skulpturerna
naturlig storlek hos människofigurer och som regel är de betydligt mindre
men verka ändå genom sin stil monumentala.
Den akkadiska karaktären
Den harmoniska sumeriska konsten, som på sätt och vis har en parallell
motsvarighet i det Gamla Rikets Egypten, fick emellertid inte utveckla
sig helt ostört. Vid mitten av tredje årtusendet underkuvades de
sumeriska städerna av ett semitiskt folk, akkaderna, som för en tid av
150 år upprättade ett mäktigt rike, som sträckte sig långt utanför Meso-
Tjurhuvud i koppar omkr. 2800
f. Kr. Nära 2 dm högt. Visar en
representant för den vilda
tjurrasen, »Bos primigenius». Ögon
av musselskal och lapis lazuli.
Louvre, Paris.
Sumeriska krigare med hjälmar,
spjut och stridsyxor. Detalj från
den s.k. gamstenen fån omkr.
2800 f. Kr. Louvre, Paris.
IOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
