Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Det förhistoriska Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
som knappast återfinnes senare. Givetvis är det en överklasskonst
som här är representerad, och till den minoiska bildkonsten hör inga
eller i varje fall ytterst få motiv som tyda på orostider eller folkets dagliga
arbete. Kreta var visserligen vid ett par tillfällen föremål för svåra
invasioner men dessa krigiska förvecklingar har icke lämnat några
djupare spår i bildkonstens motivval. De minoiska konungarnas flotta
möjliggjorde för landet kontakten med andra länder och hemförandet
av stora rikedomar till ön och det är symptomatiskt att
försvarsanläggningar från minoisk tid på Kreta är sällsynta.
I detta senare fall framstår fastlandets mykenska kultur som en bjärt
kontrast. De mykenska borgarna ha ingenting av den luftiga elegans
och yppiga rikedom som de minoiska palatsen. De är i stället
försvars-borgar, rovriddarnästen med oerhört tjocka murar och kraftiga
försvarsanläggningar. Även spelar inom den mykenska motivkretsen vapnen en
betydligt större roll än på Kreta. De mykenska furstarna övertogo mer
eller mindre direkt mycket av den minoiska konsten men frågan om
fastlandskulturens självständighet eller avhängighet av Kreta har
bedömts olika av olika forskare. I varje fall är så mycket säkert att under
senmykensk tid en stagnation i motivvalet är påvisbar. Man upprepar
och kopierar äldre motiv vars ursprung nästan alltid kan föras tillbaka
till det minoiska området, och den stilisering av motiven som påvisats
redan innan Knossos förstördes fortsätter ännu intensivare på det
grekiska fastlandet. Naturligtvis ha många minoiska föremål direkt kommit
över från Kreta genom plundring eller genom handel och dessa
omständigheter försvårar ytterligare bedömningen av frågan. Särskilt är detta
påfallande inom sigillkonsten som synes ha stått högt på båda ställena.
De små sigillen eller skurna stenarna ha ju även lätt kunnat
transporterats från en plats till en annan. Sigillkonsten synes dock, som påvisats
av en svensk forskare, ha varit lokalt bunden så tillvida att vissa scener
eller djurframställningar har haft en speciell hänsyftning på vissa platser
eller kungaätter. Inom sigillkonsten kommer även mycket av den
mykenska konstens mest karakteristiska sidor fram, den starka
koncentrationen, den intensiva rörelsen och sinnet för det ornamentala. Inom
den mykenska motivkretsen förekommer jaktscener och
människofram-ställningar i samband med hästar. Vidare förekommer inom
murmåleriet intressanta bilder av kärror med förspända hästar, ett motiv
som övertagits av vasmålarna och där vidare utvecklats särskilt i östra
Medelhavsområdet.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
