Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Den högklassiska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antiken
Atenahuvud från ett mynt, typen
närmast i anslutning till Myrons
berömda Athenastaty.
Myntkabinettet i Berlin. Omkring 440f.Kr.
Fragment från Parthenonfrisen
med detalj av det panateneiska
festtåget. Louvre. Paris.
Fidias är emellertid den som mer än andra fullkomnar den
högklassiska skulpturkonsten. Han hade också förmånen att få verka under
en period av högsta välstånd, då en mängd större arbeten kunde sättas
i gång och fullbordas. Efter den stora segern över perserna 480 skulle
Athens akropolis återuppbyggas. Fidias blev ledare för dessa arbeten
och han har i de ännu i stor utsträckning bevarade skulpturerna till
det nya Parthenon (färdiga omkr. 432) skapat den grekiska konstens
mäktigaste verk. Formskönheten, som var ett signum för denna tid, har
här parats med en idealitet i uttrycket, en harmoni och storhet som
aldrig senare överträffats. I den långa frisen på tempelcellans
ytterväggar har han skildrat den grekiska olympens gudar samt det s.k.
panateneiska festtåget, atenarnas årligen återkommande procession till
helgedomen i Elevsis. Dessa scener är med tanke på belysningen under
taket hållna i en relativt låg relief. Däremot äro de skulpturer som
beräknats för starkt solljus hållna i hög relief, t.ex. i metoperna som skildra
strider mellan lapiter och kentaurer eller gavelgrupperna i friskulptur
med sina mytologiska scener. I det inre av templet stod hans nu försvunna
bild av Athena, utförd i guld och elfenben. Vi kunna av en liten kopia
ana figurens utseende men knappast den verkan som originalet gjort.
Detsamma gäller i ännu högre grad om Fidias bild av Zevs, utförd
för Zevstemplet i Olympia. Denna bild var direkt inspirerad av ett
berömt ställe hos Homeros och synes av många uttalanden, som
bevarats från antiken, ha gjort ett mäktigt intryck på dem, som beskådat
den. Zevs framställes här sittande på sin tron i Olympen med huvudet
omsvallat av väldiga lockar. Bilden torde mer än någon annan ha ut-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
