Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildkonsten under antiken, av Alfred Westholm - Mosaiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfred Westholm
Absidmosaiken i S. Pudentiana i
Rom från slutet av 300-talet. En
av de tidigaste framställningarna
av evangelistsymbolerna.
tid endast föregångare till de kristna mosaikerna som både i fråga om
användning och konstnärliga uttryckssätt kan sägas vara en nyskapelse.
Den nya kristna religionen med sin dragning mot mysticism och starka
betoning av det känslomässiga krävde givetvis helt andra konstnärliga
uttrycksmedel än den klara naiva antika religionen. Mosaikkonsten
kom därför att väl svara mot den nya religionens innehåll. Mosaikerna
lämpa sig för kurviga murytor, intim arkitektur med små rum, och svag
belysning som låter de olika färgerna framträda och lysa i ett mystiskt
skimmer. Det är en helt annan mentalitet som talar ur dessa mosaiker
än ur all tidigare arkitektonisk dekoration. På ett helt annat sätt än
tidigare religioner vände sig den kristna till enklare människor sorn
ofta inte var läskunniga. Bilden togs därför då i bruk i undervisningens
tjänst och de väldiga mosaiksviterna i de kristna templen fick sålunda en
starkt didaktisk uppgift. Även tekniskt är de kristna mosaikerna en
nyskapelse. Under det att man tidigare huvudsakligen använt olika
stenarter för att få fram de önskade f argeffekterna övergick man nu till
ett annat material nämligen glas i olika färger. Bilden uppmålades i färg
på den våta murytan. Den målade bildens färger översättes därefter
omedelbart till det mera varaktiga materialet, som bestod av små
glastärningar, som skurits kubiska. Den ena sidan av dessa hade en
guldhinna, som placerades närmast muren och i hög grad bidrog till att
ge glaset den rätta skimrande lystern. Denna teknik ställde oerhört höga
krav på konstnären. Han måste i detalj veta hur hans bild skulle se
ut, men samtidigt måste han vara något av en improvisatör då han
Aposteln Petrus, detalj ur mosaik i
S. Constanza, Rom från mitten
av 300-talet.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
