Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiens bildkonst, av Bo Gyllensvärd - Kinesiskt måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Gyllensvär d
i oändligheten och där har målaren lyckats gripa något av universum
själv för att även låta oss förnimma detsamma (bild sid. 214).
En annan målning, som tillskrives Ma Yüan, utgör ett måhända
ännu bättre exempel på dessa sungkonstnärers förmåga att väl avväga
den målade delen med den tomma i en bild. Här anges stämningen
av tårpilen, vars veka linjekurvatur får en energisk accent i den ensamme
bågskytten till häst. Sin djupaste resonans får emellertid denna stämning
i rymden, som är fylld av alltets egen livsfläkt. I denna målning har
konstnären använt några svaga blå toner för bergshöjderna, som
understryker luftperspektivet i bilden (bild sid. 215).
Förutom de till akademien anslutna målarna funnos emellertid de
som dragit sig undan till ensamma platser i Hang-chous omgivningar
och där sökte direkt kontakt med naturen. Somliga levde som munkar
och var genomgående starkt inspirerade av Ch’an-buddhismen. Till
dessa hörde Liang K’ai och Mu-cVi, vilka båda kom att få stor betydelse
för det japanska zenmåleriet. Av Liang K’ai finns bl.a. några laddade
skildringar av den sjätte Ch’an-patriarken. I heligt raseri sönderriver han
en buddhistisk sutra, då de teoretiska studierna enligt Ch’an ofta
förhindrade upplevandet av den stora intuitiva sanningen. Den
penselimpression, som vi mötte hos tidigare målare, har här stegrats till furioso
och man kan förstå att mera akademiskt sinnade kallade honom för
»Galningen» (bild nästa sida).
Mu-ch’i blir också kritiserad för att han målade »i ett grovt och
frånstötande manér, icke i överensstämmelse med hävdvunna regler
och en förfinad smak». Kända mästerverk av denne målare är den stora
triptyken med Kuanyin Bodhisattva omgiven av gibbonapa och trana,
porträttet av Li Tai-po och utsikterna från Hsiao- och Hsiangfloderna.
I de senare framträder Mu-ch’is ovanliga förmåga att i några ytterligt
knapphändiga tuschtoner levandegöra de visionära upplevelser, som
tagit gestalt i hans inre vid åskådandet av naturen. »Hemvändande
båtar ute på fjärden» heter den rullbild, som reproduceras på sid. 214
och där de viktigaste partierna av målningen är tomhet.
Hela den förfinade kultur, som blomstrat under Sung, fick ett svårt
slag, då mongolerna under Djingis Khans ledning bröt in över Kinas
gränser och efter hand lade under sig hela landet. Hang-chou föll för
hans efterträdares, Kublai Khan, angrepp 1276 och därmed var
sung-riket krossat. Trots denna politiska katastrof överlevde sungkulturen
till en del och Yüan-dynastien (1270—1358) utgör i konstnärligt
avseende också en betydelsefull period. Vi har i behandlingen av
sung-måleriet redan visat prov på Liang K’ais expressiva skildring av en
patriark, ehuru figurmåleriet ej intog en så betydelsefull ställning under
denna tid. Från Yüan-dynastien stammar emellertid flera intressanta
målningar över heliga män. På bilden till höger ser vi »Den taoistiske
Under Yüan-perioden (1270—
1358) utvecklas en ny stil inom
figurskildringen, som exemplifieras
av Yüe Huis skildring av den
groteskt fule T’ieh kuai, en
tao-istisk odödlig. — Chion-in, Kyoto.
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
