Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiens bildkonst, av Bo Gyllensvärd - Japanskt måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asiens bildkonst
bakgrunden till detta måleri eller dess teknik, då de utförligt
behandlades i samband med den kinesiska konsten.
Den konstnär, som mer än någon beundras för sin djupa inlevelse i
det kinesiska landskapsmåleriet och måhända nått längst i en personlig
tolkning av detsamma är Sesshu (1420—1506). Redan som
tretton-årig lät han raka sitt huvud och inträdde som zenmunk. Efter studier
hos Josetsu och Shubun företog han senare en lång resa till Kina för
att se den äldre, beundrade konsten på ort och ställe och lära av de
samtida målarna i detta land. Det blev en besvikelse för den redan
fulllärde mästaren, ehuru han hälsades som en stor konstnär av kineserna
själva och hedrades på allt sätt. Han beslöt på denna resa att i
fortsättningen endast taga naturen själv till mästare och uppsökte i stället
de berömda trakter, från vilka så många av de klassiska motiven äro
hämtade. Ehuru Sesshu sålunda helt behärskade det kinesiska
tuschmåleriets alla uttrycksmedel, blir hans målningar aldrig osjälvständiga
kopior utan fria omtolkningar. Oftast använder han sig dessutom av en
mycket karakteristisk kontur, som ytterst går tillbaka på Norra skolans
stramare penselföring, men som är betydligt kraftfullare och uttryck för
ett annat temperament. En målning som vinterlandskapet å sid. 234
utmärkes av en viril kraft i de snabbt nedkastade tuschstrecken men är
samtidigt en fint träffad stämningsbild. Tuschen är djupsvart i de kort
huggna konturerna och mellan dem äro lagda ljusare förtoningar.
Bland Sesshus efterföljare är Sesson den känslige naturpoeten, som
i knapphändig stil tecknat den kända bilden av två Hahacho-fåglar
ute på ett skär. Målningen är inte stor — i solfjädersformat — och
motivet inte komplicerat, men Sesson har lyckats suggerera fram havets
vida yta genom att endast ange bränningarna kring stenen men låta
resten av bilden vara tom. Dessutom är klippan med de sparsamma
grässtråna förlagd något åt sidan, så ögat kan söka sig bort i tomrummet
utan att tvingas kvar vid en centralpunkt. Man har dessutom en stark
Sungtidens kinesiska måleri är det
stora idealet för
Kamakura-perio-dens japanska mästare. Mu-cEi
har sålunda inspirerat Soami till
detta dimhöljda strandlandskap.
— Sami, greve Fukuoka, Tokyo.
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
