Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kelter, merovinger och karolinger, av Holger Arbman - Karolingisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman
våldsamt fladdrande mantlar, bildar en osymmetrisk, livlig, nästan nervös
grupp. Man kan inte misstaga sig på att det är män med ett helt annat
och mycket självständigare temperament än de tidig-karolingiska, bundna
konstnärerna, som arbetade här i St. Denis liksom i Reims. Typisk är
även ytbehandlingen, som nu är mer skissartad; man fäste mer avseende
vid intensiteten än vid det omsorgsfulla utförandet.
Till Metz har man lokaliserat en annan grupp handskrifter, som står
Reims-skolan nära, men som visar en stark särprägel. Dess förnämsta
verk är Drogosakramentariet, skrivet för ärkebiskop Drogo i Metz
(826—855). Vi väljer ur ett annat sakramentarium ut den sida som visar
Kristus på korset. Det är inte samma rörliga liv som i Utrechtpsaltarens
bilder, det är en stelare, naturalistisk framställning. Rent senromerska
är bilderna av solen och månen ovanför korset, återgivna som en man och
en kvinna i ett par rundlar vid randen av ett luddigt moln. Rörelsen i
bilden finner vi i ornamentiken, som fyller ut hela ytan, i de rikt
utformade askantusrankorna och i entrelacgrupperna vid korsarmarna,
motiv som övertagits från den insulära konsten. Små rader av ljusa punkter
markerar konturerna och på vissa håll förekommer hela fält av punkter.
Det är med pensel och färg ett återgivande av guldsmidets filigran- och
granulationsarbete, guldsmeder och målare arbetade säkerligen sida
vid sida (sid. 277).
Till skolan i Metz kan man också hänföra ett flertal reliefer. Den äldre
gruppen av dessa står ännu förhållandevis nära den starkt klassicerande
konsten i Aachen-Trier området, men är dock betydligt mindre stelnad
i formen. Karakteristisk är den strängt regelbundna ytindelningen.
Bildframställningen får underordna sig ramen kring bildfälten. Först mot
800-talets senare del, då man kan iakttaga ett starkt inflytande från
skolan i St. Denis, blir konstnärerna i Metz-skolan mer frigjorda. Jag
väljer en detalj från en stor elfenbenskam, använd i rituellt bruk.
Från himlen sänker sig en ängel, som är starkt hopkrupen. Dräkten är
bunden till kroppen, i motsats till St. Denisskolans fritt fladdrande
mantlar, vingarna står korsade uppåt och följer ett par stora akantusblad,
som bildar en palmettartad avslutning, ett mycket typiskt ornament
inom Metzskolans arbeten. Det har kommit liv och rörelse i
framställningen, men man förmår ej helt bryta med den gamla traditionen.
På västfranskt område, i Tours, dit Alkuin hade dragit sig tillbaka
sedan han organiserat Schola Palatina i Aachen, blomstrade en annan
handskriftskonst. I betydande arbeten, som Lothars evangelarium och
Karl den skalliges bibel, möter vi en konst, som går tillbaka på äldre
touronska stilistiska traditioner, men även är starkt beroende av
senromerska förebilder. Men den hellenistiska friheten i teckningen, det
personliga i känslan är borta, det är tung konst; stora bilder se emot
oss från skrifternas blad, livlösa, eklektiska. Det germanska draget har
Detalj av en kam ur Metz-skolans
ateljé, omkring 900.
Kunstge-werbemuseum i Köln.
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
