Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - Frankrike under 1200-talets andra hälft - Frankrike under 1200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudolf ffitler
och de 24 äldsta. Därtill kommer i Chartres de tolv apostlarna samt
Markus och Lukas på tvärbjälken och fjorton änglar i arkivolterna.
Trots det ökade antal figurer — 31 i Moissac; 57 i Chartres — är den
senare framställningen mera översiktlig. Detta beror ej endast på att
Moissacs rika ornament försvunnit och att figurer anbringats även i
arkivolterna, utan mest på själva gestalternas lugn. Den tektoniska
ordningen i Chartres faller i ögonen. Figurerna trängs inte med
varandra som i Moissac, var och en har sitt fält för sig. Apostlarna på
tvärbjälken sitter avskärmade under en bågställning, liksom präster
i sina korstolar, lugnt samtalande med varandra, medan de 24 äldsta
i Moissac var och en för sig hänryckt och i häftig rörelse skådar på
Kristus. Också storleksskillnaden mellan Kristus och hans omgivning
har minskats i Chartres. I dräkterna är det ett mindre uppbåd av veck
och dessa faller mera plastiskt och tyngre.
I stället för de häftiga känslorna — skräck och hänförelse — har trätt
ett mera intellektuellt förhållande till gudomen: vördnad och högtidlig
klarhet. Dessa själsliga akter för med sig ett visst mått av självkänsla.
Konstnärligt uttryckes detta genom överskådligheten i hela
kompositionen och genom fasta proportioner för människokroppen (den yttersta
motsatsen därtill såg vi i Autun, sid. 298).
Frankrike under 1200-talet
Det var lätt att se, även för den i kyrkans lära föga skolade, vad bilden
av Lazarus i Abrahams sköte och den rike mannens hel vetesplågor i
Moissac hade för mening. Men för att förstå en gotisk figur som Abraham
i Chartres’ nordportal (från o. 1210 bild sid. 306; figuren är så typisk
att den omtalas redan här), måste man ha kunskap om läran. Vi ser en
man, som står rakt upp och ned; huvudet har han vänt åt sidan och något
uppåt. Framför honom står lika rak en pojke med bundna händer och
fötter; också pojken blickar uppåt. Mannen har lagt vänstra handen lätt
på pojken. I högra handen, höjd till axeln, håller han en kniv. Båda
figurerna står på en liten gumse, som knaprar på en diminutiv buske.
Hela scenen förblir oförståelig, om man inte vet, att mannens blick
riktar sig mot en liten ängel, som flyger fram under grannfigurens
baldakin, att det således är Abraham, som enligt Guds befallning är
beredd att offra sin son Isak och som hindras därifrån av Herrens ängel,
medan samtidigt en gumse kommer fram i buskarna, vilken offras i
Isaks ställe (i:a Moseboken, 22 :a kap.). Ängeln berömmer Abraham
för sin tros och lydnads skull och utlovar välsignelse för alla jordens
folk genom hans släkt.
Betraktaren måste känna till texten och kunna kommentera dess
innehåll: fullkomlig lydnad gentemot Gud, förtroende till Guds ledning
304
En av statyerna på kungaportalen
till västfasaden av
Chartreskate-dralen, 11 oo-talets mitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
