Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - Frankrike under 1200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudolf ^eitler
överväldigande andligt program. De stora linjerna lades i samtliga fall
upp av klerkerna. Så visar Chartres’ tre portalfasader: tiden före Kristi
tillkomst (= Gamla testamentet) i nordportalen, tiden efter Kristi liv
(= Nya testamentet och kyrkans historia) i sydportalen, slutligen Kristi
andra tillkomst, d.v.s. Yttersta domen i västportalen. Ursprungligen
var endast västportalen planerad. Därför är redan dess program i sig
självt rikt sammansatt. I mitten är domen, eller Kristi andra tillkomst.
Till höger syns hans första tillkomst, d.v.s. hans födelse; och till vänster
hans bortgång från jorden, d.v.s. himmelsfärden. Det är alltså en
symmetrisk anordning omkring domen som huvudtema. Så långt
tympanon-fältens program i Chartres västportal. Dess kolonnstatyer föreställer
figurer ur Gamla testamentet, kungar, profeter och profetissor i Israel.
Mellan dessa båda huvudregister, urtidens och ändtidens, profeternas
och domens, löftenas tid och uppfyllelsens, spänner sig kapitälzonen,
där Marias historia (t.v. från mittingången) och Jesu historia (till höger
om samma) berättas i små reliefer. Gentemot de storfiguriga
symboliska framställningarna i kolonn- och tympanonzonen har de historiskt
berättande scenerna endast fått en undanskymd plats, vilket är
betecknande för tidens dogmatiskt-intellektuella uppfattning.
Det teologiska programmet för katedralernas utsmyckning omfattar
alltid hela den heliga historien, från skapelsen till Yttersta domen.
Men dess olika delar kan väljas och samordnas på olika sätt. I
västportalen i Paris’ Notre Dame är Gamla testamentet representerat med
endast några få scener. I stället har Maria — hon är ju inte bara Kristi
moder, utan även hans »brud», d.v.s. kyrkan — fått de två
sidoporta-lerna för sig. I mittportalen finner vi, som vanligt redan i de
clunia-censiska kyrkorna, Yttersta domen; högra portalen framställer Mariä
som Jesu moder, vänstra Maria som Kyrkan.
Också i Amiens står Yttersta domen i mitten. Högra portalen är
tillägnad Maria och därmed Kyrkan, vänstra portalen helgonen och
be-kännarna, medan Gamla testamentets profeter är fördelade på
strävpelarnas frontsidor — ett grepp, varmed man mera konsekvent än
någonsin förr utnyttjat hela fasadens bredd för det teologiska
programmet.
Fasadutsmyckningen, vars höjdpunkt är domsscenen, är dock endast ett
förspel till den egentliga kultakten, som äger rum inne i kyrkan vid
höaltaret, när under mässan brödet och vinet förvandlas till Kristi lekamen
och blod. Medan de icke-kristna templen i sitt innersta gömmer någon
kultbild, är i den kristna kyrkan själva högaltaret tomt. Men man kunde
inte låta bli att smycka altarets sidor, framförallt dess front, med något
antependium; gärna ställde man också ett retabulum, en altartavla,
bakom det. Motsvarande altarets helgd valde man därtill det ädlaste
material man kände, guld — även om S:t Bernhard en gång hade ut-
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
