Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltida bildkonst, av Rudolf Zeitler - Italien under 1200-talets andra hälft - Senmedeltid - Tyskland under 1300-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudolf ^eitler
av den åldrande Niccolö och än mera av hans son Giovanni Pisano
(o. 1245—efter 1317). I Giovannis konst blir figurerna smala och
eleganta och uttrycker känslor av lidande eller hängivelse.
Senmedeltid
Naumburgskulpturerna är ännu skapade inom en aristokratisk
föreställningsvärld. Mot slutet av 1200-talet sjunker denna värld tillbaka.
Det sociala livet har under 1200-talets lopp förändrats inte blott i Italien
utan efterhand även annorstädes, i det den handels- och
hantverks-idkande stadsbefolkningen har fått allt större betydelse och strävar
efter motsvarande politiska och rättsliga förmåner. Därtill hörde också,
att de borgerliga stadssamhällena under 1300-talet, främst i Tyskland,
förskaffade sig allt större inflytande i religiösa frågor och uppträdde
som beställare av kyrkobyggnader och kultredskap. Den lantägande
aristokratien med sina ridderliga ideal och domkapitlen med sin
exklusiva etik och teologi trängdes tillbaka. I konsten lever deras stil
vidare i en förfinad och försvagad efterklang.
Inom kyrkan uppträdde två nya ordnar, franciskanernas (grundad
1210) och dominikanernas (stadfäst 1216), vilka vände sig till
stadsbefolkningen, även de lägre skikten, genom en ny, missionerande form
av predikan och själavård. Vidare präglades troslivet mer och mer av
mystiken, som betonade, att Gud var den okände, ofattbare, oändligt
större än hans skapade värld, varför man icke kunde göra sig någon
föreställning om honom med utgång från den skapade världens former.
Därmed var 1200-talets ideal utdömt. Reimskatedralens bildvärld med
sin rena harmoni dög inte längre som förebild.
Tyskland under 1300-talet
Profetstatyerna i Strassburgs västportal ger oss den nya stilen (o. 1300).
Figurerna reser sig inte längre framför kolonnerna, de »bär» inte valven,
utan står i nischer. De har förlorat all kroppslighet och allt samband
med något ensemble. Var och en av dessa profeter är hängiven åt sina
ensamma syner. Somliga läser helt försjunkna i skriften, andra
gestikulerar, men utan att vända sig till någon åhörare. I dräkterna härskar
det fria ornamentet. Det stiger och faller i långa, lugna böljor. I
motsats till äldre draperibehandling ges vecken här ett ordentligt plastiskt
djup. Det är ett svårbeskrivbart känslotillstånd i dessa verk — man är
frestad att tala om tom elegans, men det måste vara någon form av
religiöst liv, där en utpräglat nervös känslighet spelar med. (De verk-
330
Maria, pelarfigur i koret till Kölns
domkyrka, omkring 1320.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
