Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Medeltidens höst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten Liljegren
Bebådelsen utspelas i Fra
Ange-licos framställning, Akademien i
Florens, i klostrets avskilda värld.
Gestalterna är inte
handlingsmänniskor utan stilla drömmare.
Genom denna målsättning blir
konstnären särskilt skickad att
återge överjordiska väsen. Ängeln
härnedan är anbragd på ramverket
till Linajuolialtaret i Uffizierna,
Florens.
figurer. Konungarna och deras följen flankerar henne i sträng symmetri,
och gestalterna står som silhuetter mot en overklig guldgrund, som övergår
i skulpterat masverk. Ändå är denna bild betydligt senare än
Flémallc-mästarens. Känslan för den religiösa konstens ursprungliga
uttrycksmedel lever ännu kvar och förenas med modern naturalism endast för
att ännu vältaligare kunna vända sig till den bönfallande. Att Lochner
inte bara är den kvardröjande Kölntraditionens fulländare utan talar
för en stor människokategori i tidens Europa, framgår av, att han har
sin exakta motsvarighet i italienaren Fra Angelico.
Florens’ andliga motpol i Mellanitalien var vid denna tid Siena. I
den högt belägna bergstaden levde aristokratiska ideal och franciskansk
religiositet kvar som i en ointagbar fästning. Masaccio-generationens
samtida, målaren Sassetta (ca. 1400-1450), ger i sina helgonscener en
lyrisk tolkning av händelseförloppen, som bibehåller legendens förenklande
uttrycksmedel, dess uppradande av allmänna begrepp utan varje
nyansering. När helgonen Antonius och Paulus möts i öknen, är grottan,
skogen och kullarna som konstruerade efter en beskrivning. Men han
sammanfogar begreppen »väg», »skog», »vandring», »möte» till ett
fängslande sagopoem genom en skicklig gruppering av bildens enheter.
Det är det sienesiska sinnet för det smakfulla, det elegant balanserade,
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>