Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Den uttrycksfulla linjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
1 centrum på Botticellis figurrika
tavla »Våren» står, flankerad av
Flora och Gracerna, återigen
Venus, nu inte som nyfödd
kärleksgudinna utan som mognad
frukt-barhetsgudinna. Strävan att forma
henne som en över verkligheten
upphöjd idé framträder i det
gotiska rörelseschemat: hon är
en hednisk madonnagestalt.
blå och gröna toner, och mot dem står träden och klipporna bruna och
livlösa. Denna färgskala lyser ständigt mot besökaren av museernas
1400-talsrum; det är först när han uppsöker de norditalienska mästarnas
verk, som en blondare och varmare ton — högrenässansens förebåd —
gör sig gällande.
Den strama, fasta linjen, som ger hållning och stadga, träder oss till
mötes som uttryck för en annan sida av 1400-talets florentinska verklighet
i Domenico Ghirlandajos (1449 — 1494) verk. Han införde i sina religiösa
fresker borgare ur den florentinska societeten. Det är porträttfigurer, men
det stränga gallret av linjer, som spänner in dem som i en rustning,
idealiserar och förkonstlar dem. Det är återigen en stilisering, en
onaturalistisk strävan. Denna gång avser den att ge en intensifierad skildring
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
