Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Klassisk ro och stor form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten Liljegren
Den lantliga idyllen har
tillskrivits olika venetianska målare,
vanligen dock Giorgione. En
rytmisk enhet av landskapselement
och monumentala människor hade
redan Giovanni Bellini stundom
sökt gestalta. I det klassiska
venetianska måleriet blir ämnen av
detta slag konstnärernas förnämsta
uppgift. Louvre, Paris.
som ända fram till 1800-talets impressionism skulle bli utgångspunkt
och inspirationskälla för några av de mest vägande konstnärsinsatserna
norr om Alperna. Idéerna strömmar tillbaka och kan göra det desto
hellre, som man har gemensamma intressen och gemensamma
ämnesval. Den kungsväg i nordeuropeiskt måleri, som kan betecknas med
namnen Rubens, Poussin, Van Dyck, Watteau, Gainsborough,
Cons-table, är otänkbar utan Giorgiones och Tizians insatser.
Louvrens s.k. »Fete champétre» från tidigt venetianskt 1500-tal kan
visa, att man med dessa två målare står inför något avgörande nytt. Dess
upphovsman är inte med säkerhet känd; sedan gammalt nämnes
Giorgione (1478—1510), men också Tizian och Palma Vecchio har
föreslagits. Detta är i sammanhanget av mindre betydelse, hela
generationen strävar efter besläktade mål — Giorgione var elev till Giovanni
Bellini, Tizian och Vecchio till Giorgione, sambandet mellan dem
alla är mycket intimt. Tavlans ämne är inte religiöst utan profant, och
det profana saknar allegorisk eller historisk karaktär. Det är tvärtom
en bild utan programförklaring, en genre-bild, som visar människor
i lycklig tillvaro, på utflykt i naturen. Två unga män med sina damer
har slagit sig ner i det gröna med musikinstrument, sång och spel och
kanske samtal kring musicerandet utgör deras sysselsättningar. En
biklang av tidens smak för det mytologiska eller också av den venetianska
societetens frigjordhet — det är kanske i grunden samma sak — kommer
in i ämnesvalet, genom att kvinnorna har lagt av sina kläder. Sådana
konstverk beställde inte de religiösa brödraskapen och knappast ens
422
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
