Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rokoko och nyantik, av Lars Erik Åström - Lyxens och vällustens målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lars Erik Åström
Franpois Boucher, »Pense-t-il aux
raisins?», 1747-
Nationalmuseum, Stockholm. Koloritens blå
och gröna kalla toner ger en
medvetet dekorativ elegans åt denna
ytterst rokokomässiga idyll. Dock
är den inte som Anna Maria
Lenngrens litterära parodi på
herdegenren »så menlös att den
bräker», därför är den erotiska
inriktningen för starkt betonad.
den manliga kroppens hårdhet jämfört med kvinnokroppens kulörer
av mjölk och rosenblad. I hans huvudverk Venus triumf spelas allt det
äkta rokokomässiga ut. Mytologien som blir naken och avklädd samtid,
hyllningen åt skönheten och kärleken, den kyligt glatta färgen och
kompositionens skummande virvlar och luftiga rörelser. Det är ett briljerande
dekorationsstycke i all sin ytlighet, följer man den utsökta ornamentiken
i dess originalram med rocaillerna ser man en upprepning av målningens
enskilda foi melement. Formen har funnit ett adekvat innehåll. Boucher
som indirekt gått i lära hos Watteau genom att i sin ungdom kopiera
dennes målningar i kopparstick, blir stilens popularisator. På måleriets
alla områden från väggmålningar till stafflitavlor och
dekorations-stycken på solfjädrar och vagnsdörrar sprider han med stor produktivitet
de nya idealen. Till omväxling med den antikiserade avkläddheten eller
samtidsdräkten kunde hans koketta ingenuer någon gång klä sig i
kinesisk dräkt. Kina, porslinets och sidenets land, var starkt på modet
och Bouchers kineserier som återgavs i kopparstick vann stor spridning
och blev förebildliga i många länder.
Med Jean Honoré Fragonard (1732—1806) kulminerar rokokons
erotiska och sinnesberusade måleri. Han betecknar också dess slutpunkt
och i hans konst uppträder nya drag. Romantikens känslorus och veka
stämningar, som från England tränger in i Frankrike, ger många av hans
målningar deras karaktär, och också nyantikens reningsbad bidrar att
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
