Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Fransk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
J. A. D. Ingres, Paolo och
Francesca, 1819. Musée Condé,
Chantilly. Svärmeriet för det
längesen förflutna delade Ingres
med sin samtid, men han söker
hellre det poetiskt känslosamma
än det dramatiska motivet.
och rondeur. Hans måleri bär vittnesbörd om hans studier av antik
skulptur, grekiska vaser och den stora figurala renässanskonsten. Det
arbete, som gjorde honom berömd, en altartavla för katedralen i
Mont-auban, föreställande »Ludvig XIILs löfte», verkar i synnerhet i
reproduktion dvs. när färgverkan saknas, som en nästan genant närgången
efterbildning av en rafaelitisk madonna. Under sina båda långa
Italien-vistelser, först som stipendiat och ung målare under åren 1806—-24 och
därefter som direktör för franska akademien i Rom 1834—41, studerade
han ivrigare än någonsin högrenässansmästarna, idolen Rafael och
andra. Vad han sökte hos dem var den minutiösa verklighetstroheten
i förening med den fasta teckningen. I hans egen konst ser vi spåren
därav i en ännu mera skrupulös realism i detaljerna än t.o.m. hos David.
Men då han sökte förverkliga detta sitt naturstudium främst medelst
linje och skulptural avskuggning utan hjälp av levande färg eller arti-
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
