Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Fransk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
Th. Chassériau, Esther, 1841.
Louvre, Paris. Ingreseleven söker
förena sin lärares plastiska tyngd
och lugn med Delacroixs förkärlek
för kontraster ljust — mörkt,
belyst — skuggat,
uppåtsträvande — nedåtriktat.
lighet och saklighet. Bäst har han lyckats förena en romantiskt färgad
ämneskrets med sina klassicistiska stilideal i en rad haremsbilder med
badande kvinnor och odalisker. Här ingår hans linjesköna, skulpturalt
modellerade naketmåleri en osökt och charmfull allians med det
romantiska orientsvärmeriet.
De flesta, som likt Ingres konserverade klassicismens ideal under en
ny tid — och de var många — hörde till de medelmåttor, som av
försiktighet inte vågade avvika ifrån kända, väl upptrampade stigar, och
eftervärlden har för det mesta glömt dem eller betraktar deras verk
med en viss nedlåtenhet. Men ingen förnekar att Ingres i sin
principfasta konservatism dock var en mästare med verklig storhet, vars till
synes bakåtsträvande konst i själva verket mera var ett naturligt uttryck
för hans personliga egenart än ett osjälvständigt eftersägande av samma
art, som karakteriserar dem som fallit i glömska. Likheten dem emellan
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
