Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Engelsk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
F. M. Brown, Fottvagningen,
1852. National Gallery, London.
Bland de många drag, som
förenade preraf aeliterna med deras
föregångare nazarenerna hör deras
strävan att förnya den religiösa
ämneskretsen.
Liksom nazarenerna stannade de i sitt religiösa måleri inte vid de
traditionella religiösa motiven utan gjorde ofta mycket personliga
nydiktningar inom de bibliska ämnenas ram. Välkända är t.ex. Holman-Hunts
»Världens ljus», föreställande Kristus, som med en lykta i handen klappar
på dörren till en människoboning, och Millais »Kristus i sina föräldrars
hus», en med from högtidlighet återgiven scen från en timmermans
verkstad. Gemensamt för de prerafaelitiska konstverken, om deras ämne
är religiöst, litterärt, historiskt eller endast mera allmänt poetiskt, är det
nästan missionerande allvar, som uppfyller dem. Dessa målare var
otvivelaktigt fyllda av ett etiskt patos och gick till sitt verk i känslan av
att ha en bjudande ideell uppgift. Då detta allvar stundom förmäles
med en manligt kraftfull form kan resultatet bli av en storvulen
monumentalitet som i Madox Browns »Kristus tvår Petri fötter». Någon gång
målade de också mera alldagliga scener, varvid ett sentimentalt
tids-drag blir tydligt framträdande, t.ex. Millais’ »Den blinda flickan» eller
Madox Browns emigrantskildring »Sista glimten av England». I båda
dessa fall har dock känslosamheten fått så vackra och föga teatraliska
uttryck, att även en modern betraktare blir fångad av deras stämning.
Den som personlighet mest intressante bland prerafaeliterna och den
som målare självständigaste av dem är Dante Gabriel Rossetti. Hans
härstamning var italiensk, hans livsinställning bestämdes delvis av hans
svärmeri för Dante, vars namn han bar, och i sin dubbla egenskap av
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
