Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Den franska landskapskonstens pånyttfödelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall
C. Corot, Tornet i Douai,
1870-talet, Louvre. Corots medelålder
hade präglats av trötthet och
anpassning till publikens krav. På
ålderdomen blev han åter
ungdomligt frisk. Hans landskap har
förvånansvärt mycket gemensamt med
de samtida impressionisternas,
luften och ljuset fascinerar honom.
Men samtidigt odlar han den fasta
formen strängare än de, som
emellertid ser upp till honom som sin
store föregångare.
där bakom den genomskinliga dimslöjan, som stiger och stiger, suges
upp mot solen, och till slut skönj es allt, bäckens silvertunga, ängarna,
träden, hyddorna, det flyende fjärran. Äntligen urskiljer man allt som
man förut endast anade...» Det är en from och naiv människa som
upplever naturen på det sättet. Publiken var entusiastisk. Det fanns i dessa
tavlor en lättillgänglig och vänlig romantik, som fängslade den stora
publiken. Corot fick sälja. Han blev rik. Hans ateljé fick kanske ibland
en prägel av fabrik. Han behövde pengar för att hjälpa alla sina fattiga
vänner. Att hans konst blev lidande på denna massfabrikation är
naturligt. Han blev alltmer poetisk, allt mindre saklig. Och Corots styrka
var inte den poetiska uppfattningen. Hans styrka låg i bildfantasiens
utformning av en konkret verklighet.
Mot slutet av sitt liv, under 70-talets första hälft nådde den nära
15°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>