- Project Runeberg -  Tidens konsthistoria : bildkonsten genom århundradena / II. Bildkonsten utanför Norden från omkring 1800 till våra dagar /
176

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Manet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bo Lindwall

E. Manet, Päronskalaren, 1868
—69, Nationalmuseum.
Päronskalaren är ett utmärkt exempel på
Manets teknik, på hans breda,
flotta, snabba penselföring. Han
är lika summarisk som Courbet
och han behärskar sin teknik lika
suveränt som denne, och ändå är
de helt olika. Courbet arbetade
i fårgen, han älskade den som
materia, behandlade den tills den i
varje kvadratcentimeter levde sitt
eget vibrerande liv. Manet
arbetade inte i själva färgen. Han
svepte upp den i en enda seans. Den
är mjuk och smidig, oändligt fint
nyanserad, men den gnistrar aldrig,
eftersom den sällan läggs på i mer
än ett skikt över den vita duken.

vilken genom kontakten med Velazquez nått en klarhet som var
främmande för det närmast föregående måleriet. Han lade färgerna i stora
begränsade plan utan fördrivningar eller övergångar. Och genom
studiet av Frans Hals hade han inspirerats till en frigjord penselföring vars
spår inte var avsedda att utplånas till en spegelblänk yta som hos
aka-demisterna.

Manet hade ju så tidigt som under läroåren hos Couture förklarat att
ju mer en bild stannar i planet, desto större blir den konstnärliga
effekten. Han hade säkert befästs i den uppfattningen, då han lärt känna
de japanska träsnitten som just börjat bli så moderna. Courbet hade med
sin rustikt sensuella beröringskänsla uppfattat alla sinnesvärldens
företeelser i deras fulla rondeur. Han kände deras kropp och ville med
koloristiska medel fånga verkligheten i hela dess tredimensionella mäktighet.
Manet var överkultiverat sensibel. Han var endast öga, ville bara återge
vad ögat såg. Han kopplade av beröringskänslan och uppfattade alltså

176

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 8 21:20:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidkonst/2/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free