Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Naturalism och impressionism utanför Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall
I. Repin, Tsar Nicolaus II och
kejsarinnan Alexandra på besök i
ett sjukhus. Dat. 1896.
Nationalmuseum. Repin övergav egentligen
aldrig den berättande traditionen.
Han målade historiska tablåer,
folklivsbilder och reportage. Men
han moderniserade dem med tiden,
klädde dem i en modererad
impressionistisk dräkt. I en bild som
denna är hans teknik helt
för-franskad, men hans uppfattning au
motivet är ryskt devot.
bonat men blodfattigt liv. Den nya tidsandan krävde andra
uttryckssätt, mera konkreta och verklighetsbetonade. På 1860-talet började
de liberala tankegångarna göra sig gällande i kampen mot
godsägareväldet och den tsaristiska reaktionen. Inspirerad av dessa
framstegsvän-liga ideal framträdde en ny rysk riktning bland konstnärerna, som
krävde en starkare realism i måleriet. »Vandrarna» kallade sig den
nya gruppen. Dess sociala intressen var klart skönjbara i konstnärernas
teorier, men i praktiken, i konstverken själva, inskränkte sig den sociala
propagandan till ett i bästa fall satiriskt, men vanligen enbart
moraliserande Düsseldorfbesläktat anekdotmåleri, utan den levande kontakt
med livet som karakteriserar de stora ryska romanförfattarna från samma
tid. Och detta måleri utfördes i en teknik som inte stod särskilt högt rent
artistiskt. Sovjetesteterna ser emellertid i denna grupp en visserligen
ganska försynt insats i kampen mot reaktionen men ett steg på vägen mot
revolutionen. De kritiserar emellertid ljumheten i propagandan;
»Vandrarna» finner enligt dem sällan uttryck för social vrede, men desto mera
av borgerligt medlidande utan handlingskraft. Eller också har de funnit
skildringen alltför objektiv, alltför mycket »lidelsefri fotografering».
Den ryske målare, som för västeuropeisk konstpublik har framstått som
den främste och som onekligen visade en artistisk kvalitet som höjde hans
konst över genomsnittet, var Ilja Repin (1844—1930). Han tillhörde en
yngre generation än »Vandrarna», men han började med att följa i
deras fotspår. Han utvecklades emellertid alltmer i en kosmopolitisk
riktning, studerade fransk konst i Paris på 1870-talet, förfinades i sin
teknik och styrktes i sina friluftsrealistiska ambitioner. Hans
plein-air-måleri bidrog till att förnya den ryska konsten, men eftersom
konst
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
