Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson - Tyskland och Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring 90-talet
Max Klinger, Bortförandet.
Etsning ur serien »Fantasi över en
tappad handske», 1880.
mening var också Hans von Marées (1837—1887), den tredje i kretsen av
Italiafarare, en äkta konstnär. Ensam bland tyskarna vann hans konst
under hans sista år en monumentalitet som helt bortser från innehållet
och bygger på dekorativa, nästan abstrakt rena formvärden, och det är
karakteristiskt att hans konst kunde förmedla förståelsen för de franska
syntetisterna. 1909 besökte Tor Hedberg en Cézannesamling i Paris och
skildrade hänförd sina intryck under rubriken »Nya riktningar inom
fransk målarkonst». Men man bör observera, att han därvid om än
omedvetet knöt samman den nya Cézanne-æran med det närmast
förgångna tyska skedet i ett par belysande rader. Han hade stannat
framför ett par skisser med badande av Cézanne: »Jag uttalar min beundran
för dessa, i vilka jag finner något af samma idéinnehåll som i den tyske
konstnären de Marées’ kompositioner.»
»Konsten skall ge tingen en ny, inneboende ordning, dvs. en
gemensam idé.» Redan 1889 i sitt första »symbolistiska» verk »Natten» nådde
schweizaren Ferdinand Hodler (1853—1918) denna enhetssyn. Linjespelets
rytmik i gestalter och bakgrund är kärnan i hans kompositioner, som helt
ställer in dem i 90-talets allmänna stilsträvanden.
Dessa fyra målare, Böcklin, Feuerbach, von Marées och Hodler, har
i det tyska kulturområdet gett de renaste uttrycken för några sidor av
90-talets och sekelskiftets konstutveckling, medan de olika
stilströmningarna samlades upp hos Böcklinlärjungen Max Klinger (1857—1920),
som framträdde både som målare, skulptör och grafiker, se sid. 78.
I sin grafiska produktion visar han en starkt erotisk inriktning, i de
tidigare, nästan surrealistiska bladen tar han upp element från Goyas
akvatinter medan han i en serie som »Eva och Framtiden» förebådar
Edvard Munchs symbolistiska tema över kvinnan.
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
