Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Kring andra världskriget (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
vitt och grått. Verklighetens bloddrypande skådespel är abstraherat till
denna spanskt stränga färgskala. Bildscenen är inte bestämd och inte
heller tidsförloppet. Några perspektivlinjer i de båda övre hörnen
antyder ett obetydligt bilddjup. Som på en grund teaterscen utspelar sig de
fasansfulla händelserna. Från vänster går en häftig rörelse in mot
bildcentrum. Där ses en mänsklig varelse med eld i kläderna störta ner från
ett brinnande hus och därnedanför sträcker sig en släpande kvinnofigur
med en patetisk gest inåt mot mitten av bilden, där en häst sjunker
samman med en lans instött i ryggen och en stupad krigare med ett avbrutet
svärd och en olivkvist i sin hand ligger på marken som en krossad staty.
Ovanför dem syns en ödesbetonad kvinnofigur hålla fram en oljelampa
som belyser scenen. Till vänster lyfter en kvinna sitt döda barn i sin famn
och kastar sitt huvud bakåt i vild klagan. Bakom henne står stilla och
obeveklig den spanska tjuren i statuarisk pose. Över det hela lyser en
elektrisk lampa, formad som ett öga med globen som pupill. Alla former
är strängt bundna till ytan. Endast några få detaljer är skildrade i
plastisk modellering. Ljusa och mörka färgplan står i hårda kontraster mot
varandra. Figurerna i målningens centrum bildar en stående pyramid
och konstverkets mittaxel är kraftigt betonad genom skillnaden mellan
svart och vitt. Mot denna kusliga stramhet i komposition och kolorit står
innehållets våldsamma uttrycksfullhet. I hästens dödsskri och i de båda
kvinnornas besinningslösa vrål protesterar livet mot krigets
dödsmaskinen. Hästen och tjuren, arenans skådedjur, är det enda som knyter denna
målning direkt till Spanien. Annars finns där ingenting som är bundet
varken till tid eller rum.
Innehållet har väl främst bidragit till Guernicas ryktbarhet. För det
efterföljande måleriet har emellertid det rent formella spelat en viktigare
roll. Picasso har samlat sina egna mångskiftande erfarenheter till en ny
verklighets- och bildupplevelse. Kubism och surrealism har fått en mängd
inslag från barock och gotik. Också den tidiga spanska medeltidskonsten
har, som några forskare påvisat, varit direkt inspirerande. Som helhet
gäller att vad som konstnären eftersträvat varit den dubbla upplevelsen
av rum och yta. Han har velat fånga det ogripbara mellanspelet mellan
dessa båda. Med hjälp av valörerna mellan svart och vitt har han
åstadkommit kosmiska ljusrum, där formerna liksom flätas mellan varandra
utan att någon ligger egentligt framför. Dessa principer har präglat hans
konst från 30-talet och framåt, men de har i inget annat arbete så tydligt
kommit till uttryck.
För ett flertal konstnärer i parisskolan har de picassiska idealen varit
utslagsgivande. Generationen av omkring 1900 målar ofta direkt i
Pi-cassos efterföljd. Så till exempel hans landsman Francisco Borés och
fransmän som André Beaudin och Edmond Pignon. Även det övriga Europas
konstnärer har tagit starka intryck. De belgiska 40-talsmålarna, åtskilliga
520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
