Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommentarer - Den nya konsten - Romantiken - Från realism till impressionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Den nya konsten.
Ehuru 1800-talets konst ännu är utsatt för fortlöpande
omvärderingar bör hänvisas till de utländska
översikterna Fritz Burger: Einführung in die möderne Kunst,
1917, Julius Meier-Graefe: Entwicklungsgeschichte der
modernen Kunst I—III, 2:a upph, 1914—24, och André
Fontainas m.fl.: Histoire générale de Fart frangais de
la revolution å nos jour I—III, 1922, samt till de
nordiska arbetena Sigurd Frosterus: Regnbågsfärgernas
segertåg, 1917, Emil Hannover: Det nittonde
århundradets konst, sv. uppl. 1918 och Bertel Hintze: Modern
konst I—II, 1928—30. Grundläggande för det senare
1800-talet är John Rewald: The History of
Impressionism, 1946, som emellertid redan följts av en omfattande
fransk och amerikansk speciallitteratur, vilken redovisas
i de olika efterföljande kapitlen. Vidare bör erinras om
Viggo Loos: Stilväxlingar i 1800-talets måleri, 1936.
Romantiken.
Det sammanfattande svenska arbetet då det gäller
europeisk konst från romantikskedet är Ragnar
Josephson: Romantiken, 1926, men också Bertel Hintzes ovan
anförda arbete, del I, 1928, ger en översiktlig
framställning av de viktigaste händelserna och faktorerna. Bland
utländska arbeten har författaren särskilt rådfrågat
H. Focillon: La peinture au ig:e siècle, 1927. Den
litteratur, som behandlar utvecklingen inom de särskilda
länderna måste i allmänhet läsas på resp, lands språk.
Beträffande det viktigaste landet, Frankrike, finnas dock
två goda arbeten på danska, nämligen Leo Swane: Fransk
Malerkunst fra David til Courbet, 1930 och Ernst
Gold-schmidt: Frankrigs Malerkunst. VI. Det nittende
Aar-hundrede. De store Individualister, 1938. Den bästa
bilden av vad romantikens livssyn och konstideal
verkligen innebar på fransk mark ges i Hauteæur m.fl.: Le
romantisme et Fart, 1928. I fråga om skulpturen har
författaren utnyttjat L. Benoist: La sculpture frangaise,
1945. Beträffande den helt dominerande franska
gestalten, Eugène Delacroix, finns en rikhaltig
mono-grafisk litteratur, däribland också ett svenskt arbete,
Thure Nyman: Delacroix. Romantikens målare, 1949.
Det viktigaste dokumentet är dock hans egen dagbok,
som finns utgiven i en fullständig fransk upplaga, red. av
P. Flat, 1926. Utdrag ur denna dagbok finnas i dansk
utgåva, översatt av P. la Cour, 1943, och även en svensk
upplaga är under arbete. Bland arbeten om den tyska
romantiken kan man rekommendera R. Benz och A.
von Schneider: Die Kunst der deutschen Romantik,
1939. Ett försök till idéanalys göres i Hermann Beenken:
Das neunzehnte Jahrhundert in der deutschen Kunst,
1944. Boken är mycket svåröverskådlig, men värdefull
34
på grund av det stora antal citat ur samtida källskrifter,
främst brev, som den innehåller. Ett bra översiktsverk
över engelsk konst är R. H. Wilenski: English Painting,
1933, ny uppl. 1945 och sv. övers. 1950. Prerafaeliterna
skildras i bl.a. P. H. Bate: The English Pre-Raphaelite
Painters, 1899 m.fl. senare verk.
För den som vill tränga djupare in i skedets egenart
rekommenderas främst läsning av samtida
konstteoretiska arbeten och konstnärernas egen litterära
kvar-låtenskap. Främst bland dessa arbeten står den tidigare
omnämnda dagbok, som Delacroix förde under stora
delar av sitt liv. För övrigt kan nämnas Wackenroder:
Herzensergiessungen eines kunstliebenden
Klosterbru-ders, 1797, översatt till svenska av L. A. Ekmarck,
1812, och Ph. O. Runge: Hinterlassene Schriften I—II,
1840—41.
Från realism till impressionism.
För den som vill fördjupa sig i denna periods konst är
litteraturen hart när outtömlig. Jag nöjer mig därför med
att nämna bara några få utländska verk och koncentrerar
mig på den svenskspråkiga konstlitteraturen.
Av allmänna översikter är Hintzes och Viggo Loos’
ovan anförda arbeten de utförligaste på svenska. G. G.
Estlander: De bildande konsternas historia, 1867, är
fortfarande mycket upplysande då det gäller europeisk
konst under 1800-talets förra hälft.
Av utländska översikter är de delar av
Propyläen-Kunstgeschichte som behandlar romantik, realism och
impressionism utomordentligt rikt illustrerade. J.
Meier-Graefè: Entwicklungsgeschichte der modernen Kunst I—
III, 2:a uppl. 1914—24, är fortfarande utmärkt som
lättläst introduktion. Lionello Venturi: Peintres mödernes
I, X941, behandlar i essayer Goya och Constable samt
de stora franska målarna före impressionismen. Ett viktigt
arbete är vidare GermainBazin: L’époque impressioniste,
*947-
Av översikter över fransk 18oo-talskonst är Alf
Lied-holm: Konstnärens värld I, 1932, intressant ur
konst-psykologisk synpunkt med många citat av konstnärernas
brev och uttalanden. Paul Signac: D’Eugène Delacroix
au Neo-Impressionisme, 1899, är neoimpressionismens
kampskrift och påvisar dess förutsättningar i Delacroix’
konst och impressionismen (i dansk översättning 1946).
Ragnar Hoppes essaysamlingar Städer och konstnärer,
1931, och Från Chardin till Utrillo, 1949, samt de olika
essayerna av hans hand (bl.a. i Konstrevy och
National-musei årsbok) ger kanske tillsammans den bästa
översikt-ten av fransk 1800-talskonst. Impressionismens problem
finns på svenska behandlade dels i en uppsats av Carl
Gunne i Nationalmusei årsbok 1932 (Fransk
impres
529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
