Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår äldsta konst, av Holger Arbman och Erik Cinthio - Vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman och Erik Cinthio
hovkonsts alster finner man ett föremål, som helt faller ur ramen. Det är
en vagn, vars korg är försedd med en ornamentik av grova banddjur och
en del bildscener; Gunnar i ormgropen, en ridande, som hejdas av en
gående man med höjd dolk, etc. Dessutom har hörnstolparna
skulpterade manshuvuden, klumpiga och kraftfulla, men också uttrycksfulla i sin
primitiva realism. Sune Lindqvist har framhållit, att man bör betrakta
Osebergsvagnen som ett allmogearbete, och man får onekligen den
känslan då man jämför vagnen med de övriga föremålen, ej minst med
tanke på hur den ursprungligen tedde sig då den var målad — linjen
går säkerligen härifrån ned i den senare norska allmogekonsten. Det
ligger kvar mycket av gammal tradition i vagnens bilder. Den starkt
framskjutna hakan och bakåtsluttande pannan hos figurerna, som ger
intryck av att huvudet är bakåtkastat, för tanken å ena sidan till
trä-statyetten från Rude Eskildstrup, å andra sidan till den långt senare
Mosjömadonnan från Närke; hon har ännu föga av kristen
barmhärtighet i sitt uttryck. Här kan man ana ett sammanhang från
folkvandrings-tiden, över vikingatiden in i medeltiden.
Det som funnits av rundskulptur från vikingatiden är annars praktiskt
taget försvunnet, kvar är endast enstaka djurfigurer av brons på spännen
eller av bärnsten, några små amuletter i relief och ett par gudabilder.
Hur de stora bilderna av Tor, Oden och Frö i Uppsala tempel såg ut, vet
vi intet med visshet om. Amuletterna är formade till kvinnofigurer, den
bästa är från Tuna i Alsike i Uppland. Det är en liten dam med dräkt
i samma mode som vi funnit på de gotländska bildstenarna och
östgöta-beslaget från föregående tidsskede. Hon har klänning med släp, en schal
över axlarna och hårknut. För att få fram kontrastverkan har guldsmeden
Två lejonhuvud från O seberg i
Norge, utförda av två skilda
konstnärer, »Akademikern» och
»Barockmästaren ». Universitetets
Oldsaksamling, Oslo.
Amulett i form av en kvinnobild
från Tuna i Alsike, Uppland.
Statens historiska museum.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
