Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk medeltid, av Rune Norberg - Arvet från vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rune Norberg
Detalj av portalen till
Hyle-stads stavkyrka i Norge från omkr.
1200. Under inverkan av romansk
konst har bilduppfattningen här
nästan helt förändrats och blivit
naturalistisk och den äldre
djur-ornamentiken har fått vika för en
bladornamentik av internationell
karaktär. Bilden har också fått en
avgränsande ram. Motiven på
denna portal är hämtade ur Sigurd
Fafnesbanes historia och det här
avbildade är särskilt intressant ur
kulturhistorisk synpunkt eftersom
det avbildar två smeder i arbete.
Osebergsskeppets konstsamling. Så småningom försvann en del av
strängheten i form och innehåll. Främmande, romanska element började tränga
in. Portalomfattningen i Hedal från följande århundrade har åtskilligt
kvar av den rika linjeflätningen och enstaka djurornament men här och
var bryts stilen av romanska bladbårder. Det hela är virtuost men den
inre logiken har gått förlorad. Sedan dröjde det inte länge förrän hela,
naturalistiskt uppfattade figurscener nästlade sig in i slingorna. Det bästa
exemplet är kanske portalplankan från Hylestad med små hemtrevliga
genrebilder ur Sigurd Fafnesbanes historia.
I Sverige, där stenkyrkobyggandet dominerade redan vid noo-talets
mitt, flydde den fäderneärvda träsnidarkonsten till takfotsbräder och
vindskidor där djurornamentiken kämpade en seg kamp mot romansk
växtornamentik. Också på kyrktakens krön och gavelprydnader levde
hednakonsten kvar i ornament och utskjutande djurhuvuden. Därav finns
nu intet kvar. Några väderflöjlar av förgylld brons från Sverige och
Norge vittnar emellertid om att den berömda nordiska metallkonstens
utövare åtminstone i några fall trädde i kyrkans tjänst (jfr bilden Del I,
sid. 20). När det gällde rena kultföremål tycks samarbetet varit
obetydligt. Däremot spelade säkerligen den nedärvda textilkonsten en stor
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
