Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk medeltid, av Rune Norberg - Gotiskt måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk medeltid
Två scener ur det heliga korsets
historia. T.v.för kejsar Heraclius
det till Jerusalem, t.h. bär han in
det i staden, barfota och enkelt
klädd. Detalj ur målat
antemen-sale från Nedstryns kyrka, nu i
Bergens museum. Målningen
utförd i Bergen under 1200-talets
slut och anses ge en föreställning
om det profana måleriet i Bergens
kungaborg som nu är försvunnet.
museum. Ty i måleriet liksom inom skulpturen är det Norge som
dominerar utvecklingen, åtminstone under 1200-talet, och inom Norge kan
i sin tur Bergen och Vestlandet uppvisa det mest självständiga och
friska måleriet. Också Sydnorge med Oslo som centrum hade en
betydande produktion men den har kanske inte samma omedelbart
charmerande verkan på en nutida betraktare, den är i regel mera
konventionell. Mestadels är det målade antemensalen av trä som förmedlar
vår kunskap om den norska stilen men ett och annat målat trätak
som bevarats vittnar om att monumentalmåleriet också hade en
motsvarande blomstring.
Den tidiga, stränga stilen vid 1200-talets mitt representeras kanske
bäst av antemcnsalet från Ulvik, en värdig representant för Vestlandets
konst. Huvudsaken är här teckningen och den ännu bysantinskt
högtidliga kompositionen. Färgen följer teckningen i jämna plan och
betonar alltså ytterligare kompositionens fasthet. Här möts inslag av både
franskt och engelskt måleri, sådant det utformats i bokmåleriet men
man tycker sig kunna spåra en speciellt norsk ton i färgens friskhet.
Den motsvarande Oslostilen möter man t.ex. i ett antemensale från
Hitterdal och en ståtlig Petrusbild på en helgonskåpsdörr från Fåberg.
Mera norska, och det betyder i detta sammanhang friskt
okonventionella, är Osloskolans monumentalmålningar sådana som de bevarats
i trätaken från Torpe och Aal. Vad som här brister ifråga om
teckningens skärpa uppvägs av den frodiga formen och den monumentalitet
som åstadkommits även med de glada färgernas hjälp.
Mot slutet av 1200-talet förändrades måleriet avsevärt. Både innehåll
och teckning blev livligare, framställningen blev berättande och man
vågade visa känslosamhet. Konturerna och linjerna började spela mindre
roll, i stället modellerade man i viss mån med hjälp av färg. Man hade
upptäckt valörernas betydelse. Madonnaantemensalet från Årdal har
ännu en viss opersonlig linjeelegans av parisiskt snitt, men antemensalet
från Nes visar bergensisk konst utförd av dess kanske mest självständiga
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
