Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rokoko och nyantik i Norden, av Lars Erik Åström - Paris och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rokoko och nyantik
Alexander Roslin, Familjen
Jennings, 1769. Nationalmuseum.
Med en vänlig gest presenterar den
epikureiske hovmarskalken John
Jennings sin vackra svägerska och
sin broder för betraktaren. Hennes
blickar möter oss medan makens
viker åt sidan. Med välberäknad
omsorg har personerna lyckats få
plats på duken och deras
handrörelser bildar ett rytmiskt ornament.
Hovmarskalkens praktfulla röda
dräkt ger målningen dess festliga
karaktär.
Vigilius Erichsen, Katarina II till
häst. Statens museum for kunst,
Köpenhamn.
målaren så avsiktligt som möjligt. Så han har skildrat familjen Jennings
och så har han framställt sig själv och sin pastellmålande maka, men
höjdpunkten nådde han i målningen av Gustav III och hans bröder
som samlats kring en karta för att planera ett fälttåg. Roslin prövade
emellertid också på det stora historiemåleriet och den moraliserande
berättarkonsten. Det var ett försök i den senare genren, en skildring av
greve de la Rochefoucaulds lyckliga familjeliv, som framför allt ådrog
sig Diderots misshag. På 1770-talet lämnade Roslin för några år Paris
och företog ett konstnärligt triumftåg till Ryssland och Sverige. Han
målade kejsarinnan Katarina i all hennes ståt, men var tydligen inte
tillräckligt smickrande eftersom hon efteråt beklagade sig över att hon
såg ut som en svensk köksa på porträttet. En annan nordisk
porträttmålare, dansken Vigilius Erichsen, hade i ett tiotal år varit hennes högt
uppskattade hovmålare i en med Roslins besläktad stil, men han hade
på ett diplomatiskt sätt betonat majestätet i sina porträtt. I Sverige fick
Roslin både kungahuset och hovkretsarna som beställare men dessutom
hann han att måla ett stillsamt inträngande porträtt av den gamle Linné.
Efter hemkomsten till Paris sökte han efter möjlighet att förändra sitt
måleri till kyligare ideal som tiden krävde, men hans storhetstid var förbi.
Medan Lundberg och Roslin vann lycka i Paris och Pilo behärskade
det danska konstlivet, svarade Per Krafft d.ä. och Lorens Pasch d.y.
för porträttmåleriet i Sverige. Många av deras arbeten kan väl mäta
sig i elegans med de ryktbara kollegornas. Med åren kom de att finna
en enkel och värdig svensk porträttstil.
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
